Frågan i rubriken är framtagen efter en kortare diskussion på Facebook om en nyligen publicerad studie. Tydligen uppmärksammades studien även i Sveriges Radio. Uppmärksamheten kanske beror på en ökad popularitet av olika lopp i Sverige liksom internationellt. Maraton efter maraton blir slutsålda och fler och fler entusiaster känner sig manade att anta utmaningen och lida sig fram till målet i ett maratonlopp.

Samtidigt ställer hälsomedvetna personer en befogad fråga: är det bra eller dåligt?

Nåväl, tillbaka till studien som genomfördes i Linköpings universitet.  Man tittade på flera biologiska markörer hos personer vid två olika tillfällen under en dag. Den ena gången var när testpersonen fick springa 5 km med maximal hastighet (löpning genomfördes innan frukost). Den andra gången var när personer vilade under hela dagen. Vi hänvisar till själva studien för det exakta upplägget.

Man tittade på flera parametrar som vanligtvis används för att bedöma organismens metaboliska funktioner.

Forskarnas egna slutsatser

Slutsatsen som författarna av studien gör är: att pga av minskad insulinkänslighet efter löpningen tillsammans med ökad kortisol i saliv och ökad Troponin T, föreslår forskarna att löpning 5 km med max hastighet möjligen är inte uteslutande positivt för hjärtat. 

Är det bra eller dåligt? Ska man springa eller inte? Ska man springa med max hastighet eller inte?

Författarna är säkerligen erfarna och kunniga men läsare kan variera kraftigt gällande utbildningsnivå och intresse. Som vanligt, när det tas en genväg i tolkningen av en forskningsstudie bäddar det för onödiga misstolkningar.

Vad menar man med ”bra”?

Man bör alltid fråga sig själv vad ”bra för kroppen” betyder. ”Bra” just nu eller ”bra” på sikt? En förenklad modell av träningsprocessen kan beskrivas som följer. Träning utsätter kroppen för stress. Under återhämtningen bygger organismen upp de system som utsattes för krav under träningspasset. Återhämtningen sker under förutsättning att det finns tillgång till energi och näringsämnen. Detta är grundläggande för kroppens förmåga till anpassning (adaptation). Anpassningen kräver olika lång tid beroende på typ av pass.

Ett träningspass är, sett i ett akut perspektiv, inte bra för kroppen eftersom man tröttar ut fysiologiska system. Man har som bekant inte särskilt bra kondition direkt efter ett konditionspass. På sikt kan det däremot vara bra för kroppen att utföra träninspass förutsatt att anpassningen har ägt rum (dvs det fanns energi och näringsämnen).

Studiens resultat bör inte generaliseras

De resultat som ovannämnda studien redovisar är i överenskommelse med det som man hade sett i andra studier om akuta fysiologiska svar på fysiskt arbete. Slutsatsen som författarna drar bör däremot inte användas generellt. Varför?

Studien undersöker endast en akut fysiologisk reaktion. Utan förståelse av fördröjda effekter av ett arbete bör man avvakta med en generell slutsats.

Sedan bör man fundera över hur ofta man löper och tillika bör löpa 5 km med max hastighet… med betoning på max. Rent metodologiskt kan det gällande studien finnas fler frågor såsom: har hastigheten varit konstant under hela loppet?; på vilken intensitets nivå (% av VO2) skedde löpningen?; hur vana var deltagare gällande att just att springa 5 km med max hastighet?; vad hade deltagare för max syreupptag?…

Länken till hela studien:

http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371%2Fjournal.pone.0179401