Allmän information

Välkommen till Ylabs informationssida om Ortorexi för läkare och andra professioner som kommer i kontakt med drabbade. Ortorexi är inte en medicinsk diagnos utan tillsvidare ett samhällsfenomen där den drabbade övergår från en hälsosam livsstil med sund träningsnivå och sunt ätande till en ohälsosam fixering vid nyttiga livsmedel och tvångsmässig träning. 

Problematik prioriteras framför semantik

Ylab arbetar efter en egen framtagen metod Eat & Exercise Disorder 12-stegsprogram (EED 12), ett begrepp för kombinerad ät- och träningsstörning. På grund av semantiska diskussioner har Ylab valt att arbeta med begreppet Ortorexia Atletika för  en av de varianter som ingår i begreppet. Främst för att särskilja subtypen från Orthorexia Nervosa som man menar endast innefattar att äta hälsosamt i renlevnadssyfte. Eat & Exercise Disorder är inte en ätstörning med träning som kompensatoriskt beteende. Träningen är en lika påtaglig nedbrytande faktor som kosthållningen.

Ylab har under 15 års tid behandlat ortorektiker där överdriven fysisk aktivitet och träning i princip alltid ingått varför problematiken fått företräde framför semantiken. När begreppet ortorektiker används avses därför Orthorexia Athletica. Mer om definitioner hittar ni här.

Karakteristika

Ortorektiker ser inte sjuka ut. Tvärtom ser de ut att vara i toppform då de ofta är vältränade och bryr sig om sitt yttre. På livsstilsrelaterade frågor får de toppresultat eftersom de sällan röker och dricker inte mer än marginellt. De bedriver regelbunden fysisk aktivitet och träning och är inte överviktiga.

I själva verket är de underviktiga sett till proportion fettvikt i förhållande till fettfri vikt. De tränar för mycket och använder ofta diverse kosttillskott och/eller otillåtna substanser. De söker vanligtvis hjälp för sina svält- och överträningsrelaterade åkommor eller för psykiska ohälsa.

Inkörsportar

Drabbade kommer i huvudsak via tre olika spår; idrotten, bantnings- eller fitnessindustrin. Läs mer om ortorexi i expertrapport från Örebro Läns Nationella kompetensutvecklingsprojekt Dopning kapitel 4.3 sid 34- 37.

Patologi 

Fysiologiska fynd varierar beroende på i vilket skede i processen patienten befinner sig. I ett tidigt skede är fysiska variabler i det närmaste på elitidrottsnivå. Låga halter av glukos, östrogen, TSH, testosteron samt högt kortisol är vanligt förekommande i ett senare skede.

Svält uppkommer som en konsekvens av extrema träningsvolymer med stor energiåtgång och inte enbart från lågt energiintag.  Detta kan förorsaka en hypofysi är nedreglering av ämnesomsättningen, lågt östrogen med utebliven menstruation samt sekundär hypogonadism med låga testosteronvärden. Försämrad njur- och leverstatus förekommer i ett långt gånget tillstånd.

Låga halter av glukos, lågt blodtryck, låg hjärtfrekvens, extremt låga fettprocenter, högt kortisol med sömnbrist som konsekvens utgör betydande riskfaktorer för den här målgruppen. Den fysiska aktivitet som de bedriver är sällan enbart promenader utan ofta högintensiv träning med stora belastningar och volymer.

Psykiska tillstånd som ångest, depression och tvång är ofta sekundära till svält och energisubstratobalanser. Kognitiva förvrängningar och avvikande beteende kan härledas till svält såväl som till sociopsykologiska faktorer. Nedsatt minnes-, koncentrations-, associations- och beslutsfattandeförmåga är vanligt.

Fallgropar

Vanliga fallgropar är att svälttillstånd och eller fysisk överbelastning inte upptäcks. Diagnos och behandling för utmattningssyndrom, hypotyreos eller barnlöshet är de vanligaste fallgroparna. Ibland kan det vara svårt att uppfatta att patienten äter för lite då man utgår från normalpopulation och inte att vederbörande har en elitliknande träningsintensitet och volym. Levaxin för svältande ortorektiker påskyndar den katabola fasen eftersom patienten fortsatt ligger på kraftigt negativ energibalans. IVF för svältande kvinnor förekommer då man inte uppfattat den låga fettviktens korrelation med avvikande östrogen och TSH. Mekaniska skador såsom stressfrakturer och inflammatoriska tillstånd kan oftast härledas till brist på återhämtning. Högt kortisol med sömnbrist och frånvaro av vila är några anledningar till detta.

BMI bör inte användas för den här målgruppen. Män uppvisar i vissa fall en fettprocent under 3 och kvinnor under 10 trots normalt BMI. Ortorektiker har högre fettfri vikt än normalpopulationen, innan den katabola anorektiska fasen. Ylab har i en intern studie jämfört 1900 personers BMI respektive fettprocent (mätt med Bod Pod) där det framgår tydligt att BMI inte kan fånga in den här gruppen.

syringes

 

%d bloggare gillar detta: