Det kan vara svårt att veta vad man ser eller vad man ska göra. Här får du information om vad ortorexi och ortorexia atletika är, och hur vi kan hjälpa er vidare.
FÖR ANHÖRIGA
Är du orolig för någon i din närhet?
KÄNNETECKEN
Vad ska man se efter?
Ortorexi och ortorexia atletika handlar inte bara om för lite mat, utan det är en kombination av rigida regler om nyttig mat, tvångsmässig träning och ett kontrolltänkande som successivt tar över vardagen.
Hälsa har blivit ett krav
Extremt selektiv kost med strikta regler som inte kan brytas.
Tvångsmässig träning
Överdriven träning prioriteras trots skada eller sjukdom.
Stark oro vid avsteg
Ångest, skuld eller skam om mat eller träning avviker från planen.
Sociala situationer undviks
Middagar, resor och spontanitet har blivit svåra eller omöjliga.
Kroppen ser fettfattig ut
Men aktivitetsgraden ökar och humöret försämras trots en ”hälsosam” livsstil
Kontroll tar mer plats
Regler och rutiner styr allt, medan glädje och spontanitet försvinner.
VIKTIGT ATT VETA
Ortorexi syns inte alltid
I jämförelse med andra mer ”klassiska” ätstörningar – såsom anorexi – syns inte ortorexi lika tydligt på utsidan. En väsentlig skillnad är att anorektiker vill vara små, medan personer med ortorexia atletika strävar efter en hård, fast, muskulös kropp med lite underhudsfett.
En ortorektiker kan ha ett normalt BMI och se vältränad och muskulös ut, men i själva verket har man sjukligt låg fetthalt i kroppen.
En annan faktor som bidrar till att det är svårare att se om någon lider av ortorexi är dagens samhällsnormer. Man anses, exempelvis, vara duktig när man utesluter socker och skräpmat – något som kan vara början på en allvarlig problematik.
Det är vanligt att personen i fråga själv inte upplever sig som sjuk, utan snarare som disciplinerad och målinriktad.
VAD ANHÖRIGA BERÄTTAR
Vanliga situationer vi möter hos anhöriga
Många av de anhöriga som kontaktar oss beskriver situationer som är inte helt olika varandra. Det handlar ofta om en ambitiös och duktig person som successivt blivit mer restriktiv med maten, ökat träningsfrekvensen samt intensiteten. Vikten kan ha minskat något eller inte alls, men ångest, rigiditet och kontroll har ökat markant.
Anhöriga säger själva ofta att:
-
vården tar lång tid att komma in i
-
fokus ligger enbart på mat och vikt
-
fysiskt aktivitet och träning tas inte hänsyn till
-
personen uppfattas som “för friskt” för att prioriteras
-
behandlingen upplevs som otillräcklig
- den drabbade känner inte igen sig
”Fick ett fantastiskt meddelande från vår dotter precis nu, hon är inte sjuk längre, perfekta värden och kloka tankar! Ni på Ylab är helt fantastiska. Varken vår dotter eller vi hade klarat detta utan er.
Lisette och Gertföräldrar
Vanliga frågor från anhöriga
Jag märker att en person i min närhet kanske har ortorexi. Bör jag säga något?
Det är alltid positivt att som anhörig visa att man bryr sig. Men istället för att peka ut maten och träningen kan man ställa frågor såsom ”Du verkar ha lite tid till återhämtning, får du vila tillräckligt?” eller “Sist vi sågs sade du att du sover dåligt, vad tror du att det beror på?”.
Det kan göra den drabbade uppmärksam på att det kanske gått lite för långt.
Kan jag tvinga någon att söka hjälp?
Enligt vår erfarenhet är det viktigt att man åtminstone har sjukdomsinsikt, annars blir man inte mottaglig till någon som helst behandling eller förändring. Under vår ortorexiutredning (Wellnessanalys) brukar man förstå hur allvarlig situationen är.
Hur lång väntetid har ni?
Vi vet hur viktigt det är med att få erbjuda hjälp så snart som möjligt, speciellt när man har bestämt sig, och prioriterar personer som kommer till oss för ortorexi.
Vad har personalen för utbildning?
Ylabs team består av läkare, psykologer, fysio/psykoterapeuter, kinesiologer, hälsovetare, nutritionister, idrottsfysiologer, biomekaniker och liknande yrkesgrupper. Samtliga anställda är före detta elitidrottare – en kompetens som är central för att förstå och behandla denna patientgrupp.