Ortorexia atletika är ett underdiagnostiserat tillstånd med specifika fysiologiska och psykologiska karakteristika som skiljer sig väsentligt från klassiska ätstörningar. Denna sida riktar sig till läkare, psykologer, sjukgymnaster och övrig vårdpersonal.
FÖR VÅRDPERSONAL
Klinisk information om ortorexi och ortorexia atletika
KLASSIFIKATION OCH BEGREPP
Terminologi och definitioner
Ylab arbetar efter en egen framtagen metod Eat & Exercise Disorder 12-stegsprogram (EED 12), ett begrepp för kombinerad ät- och träningsstörning. På grund av semantiska diskussioner har vi valt att arbeta med begreppet Ortorexia Atletika för en av de varianter som ingår i begreppet främst för att särskilja subtypen från Ortorexia Nervosa, som man menar endast innefattar att äta hälsosamt i renlevnadssyfte. Problematik har prioriterats framför semantik. När begreppet ortorexi används avses därför Ortorexia Atletika.
Ortorexia Nervosa
Begrepp myntat av den amerikanske läkaren Steven Bratman under 1990-talet. Definieras som en ”ohälsosam fixering vid hälsosam kost i syfte att undgå sjukdom”. Innefattar inte träning, viktminskning eller strävan efter ett kroppsideal. Avser enbart renlevnad och anses inte vara en ätstörning.
Ortorexia Atletika
Begrepp myntat av Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko från Ylab. Innebär en ”ohälsosam fixering vid nyttiga livsmedel i kombination med tvångsmässig fysisk träning”. Träningen är en lika påtaglig nedbrytande faktor som kosthållningen — inte enbart ett kompensatoriskt beteende.
EED 12
Eat & Exercise Disorder 12 (EED-12) metoden omfattar tolv dimensioner och är Ylabs egenutarbetade behandlingsmetod för kombinerad ät- och träningsstörning. Metoden har utvecklats sedan 2001 och baseras på tusentals mätningar och analyser. Majoriteten av behandlade patienter har haft Ortorexia Atletika.
Inkörsportar
Drabbade når tillståndet i huvudsak via tre spår: idrotten, bantnings- eller fitnessindustrin, samt i ökande utsträckning via sociala medier. Den initiala strävan är positiv — men det är gradvis ökad träningsbelastning samt ensidig och otillräcklig kost som skapar syndromet.
KLINISK BILD
Karakteristika och patologi
Ortorektiker ser inte sjuka ut
Tvärtom ser de ofta ut att vara i toppform – vältränade och med hög medvetenhet om sitt yttre. På livsstilsrelaterade frågor uppvisar de toppresultat: röker sällan, dricker marginellt, bedriver regelbunden fysisk aktivitet och är inte överviktiga.
I själva verket är de underviktiga sett till proportion fettvikt i förhållande till fettfri vikt. De tränar för mycket och använder ofta diverse kosttillskott och/eller otillåtna substanser. Söker vanligtvis hjälp för svält- och överträningsrelaterade åkommor eller psykisk ohälsa.
ORTOREXINS FYSIOLOGKSKA KONSEKVENSER
Varierar något beroende på vilken typ av träning samt typ av kostobalans som föreligger men de fysiologiska komponenter som har nedsatt funktion är:
- Morfologi
- Nerv- och muskelfunktion
- Cirkulation
- Metabolism
- Termoreglering
- Lever och njure
- Immunsystem
- Elstatus
- Blodstatus
“BMI bör inte användas för den här målgruppen. Män uppvisar i vissa fall en fettprocent under 3 och kvinnor under 10 — trots normalt BMI.”
PSYKISKA KONSEKVENSER
- Kognitiva förvrängningar och avvikande beteende
- Emotionell instabilitet och humörsvängningar
- Nedsatt minnes-, koncentrations- och beslutsfattandeförmåga
- Samsjuklighet ångest, depression och tvång
RISKFAKTORER VID FELDIAGNOSTISERING
Hypotyreos
En konsekvens av ortorexirelaterad svält — medicinering bör inte sättas in.
IBS
En konsekvens av ortorexi, inte en primär diagnos.
Komorbiditet
Ångest, depression och tvång är sekundära tillstånd — inte primära diagnoser.
IVF
Rekommenderas ej. Amenorré och låga testosteronhalter är konsekvenser av ortorexi.
OBS gällande BMI: Ylab har i en intern studie jämfört 1 900 personers BMI respektive fettprocent (mätt med Bod Pod). Det framgår tydligt att BMI inte fångar in den här gruppen. Ortorektiker har högre fettfri vikt än normalpopulationen innan den katabola anorektiska fasen inträder.
DIAGNOSTISKA UTMANINGAR
Vanliga fallgropar
Svälttillstånd och fysisk överbelastning uppmärksammas sällan i primärvården, delvis på grund av att klinisk bedömning utgår från normalpopulation snarare än från en patient med elitliknande träningsintensitet och träningsvolym.
Den fysiska aktivitet som patientgruppen bedriver är sällan enbart promenader – det handlar om högintensiv träning med stora belastningar och volymer. Svält uppkommer som konsekvens av extrema träningsvolymer med stor energiåtgång, inte enbart av lågt energiintag.
Vanliga feldiagnoser och åtgärder som riskerar att förvärra tillståndet:
- Diagnos och behandling för utmattningssyndrom utan att identifiera underliggande ät- och träningsstörning
- Levaxin vid svälttillstånd — påskyndar den katabola fasen då patienten fortsatt befinner sig på kraftigt negativ energibalans
- IVF för svältande kvinnor utan att ha identifierat korrelationen mellan låg fettvikt och avvikande östrogen och TSH
- Diagnos hypotyreos utan att beakta svältets effekt på sköldkörtelvärden
- Mekaniska skador (stressfrakturer, inflammatoriska tillstånd) behandlas isolerat utan att adressera brist på återhämtning och högt kortisol
- Patienten uppfattas som ”för frisk” eftersom vikten är normal eller förhöjd, trots alarmerande fettprocent och symtombild
BEHANDLING PÅ YLAB
EED 12 - Ylabs behandlingsmetod
Ylabs metod EED 12 är en multidisciplinär och integrerad metod med krav på tvärvetenskaplig kompetens inom fysiologi och psykologi. Metoden baseras på värdegrunden helhet och vetenskap med stark integrering av teori och praktik. Det är Ylabs uppfattning att Ortorexia Atletika kan ha såväl psykologisk som fysiologisk orsaksgrund.
Om Ylab
Ylab grundades av Yvonne Lin, MSc och Anatoli Grigorenko, PhD. Ylabs team består av läkare, psykologer, fysio/psykoterapeuter, kinesiologer, hälsovetare, nutritionister, idrottsfysiologer, biomekaniker och liknande yrkesgrupper. Samtliga anställda är före detta elitidrottare – en kompetens som är central för att förstå och behandla denna patientgrupp.