fbpx
man in black boxing gloves

Ortorexia atletika och elitidrotten har många gemensamma nämnare.

Det är inte ovanligt att ortorektiker tränar många pass i veckan med hög intensitet och är samtidigt måna om att äta bra och leva strukturerat i största allmänhet. Det som däremot skiljer en person med ortorexia atletika från en elitidrottare är att en elitidrottare:
a) klarar av vila och återhämtningsperioder
b) tränar med prestation som mål och inte magrutor och lågt underhudsfett.

Tyvärr hamnar ett flertal elitidrottare i ortorexiträsket trots skillnader i mål, tillvägagångssätt och tillgång till hjälp från tränare. De som drabbas kommer ofta från estetiska idrotter eller från idrotter där man tävlar i viktklasser. Bantning är en riskfaktor för att få ortorexia atletika och att göra det för fort kan bli ödestigert för prestationsförmågan.

En vetenskaplig studie av norska forskare (Garthe, Raastad, & Sundgot-Borgen, 2011) redovisar att idrottare som genomför en långsam viktminskning inte förlorar lika mycket i styrka som dem som gör det snabbt. Andra studier visar att de som går ner i vikt snabbt får en högre fettprocent än dem som gör det långsamt och kontrollerat (Deutz, et al., 2000). IOC (2018) menar att en snabbare viktminskning är 10% tapp per månad medför risk för energibrist under träning eller tävling.

Ortorexia atletika kan drabba vem som helst

På Ylab möter vi idrottare från de flesta bollsporter, estetiska idrotter och kampsporter som drabbats av ortorexia atletika. Vår erfarenhet är att vem som helst kan drabbas och att det ofta är fysiologiska orsaker till att man blir sjuk, även om man uppvisar en rad olika psykiska symtom. Beslutsångest, minne, taktiskt tänkande, humörsvängningar, testosteronminskning, nedsatt ämnesomsättning, tvångsmässiga tankar…listan kan göras lång när man ser konsekvenserna av okontrollerade dieter och tvångsmässig träning.

Måndag den 26 oktober var Yvonne Lin gäst i ”Malou efter tio” i TV4 och talade om ortorexi och hur det skiljer sig från andra ätstörningar:

Källor:

Deutz, R.C., Benardot, D., Martin, D.E. and Cody, M.M., 2000. Relationship between energy deficits and body composition in elite female gymnasts and runners. Medicine & Science in Sports & Exercise32(3), pp.659-668.
Garthe, I., Raastad, T. and Sundgot-Borgen, J., 2011. Long-term effect of weight loss on body composition and performance in elite athletes. International journal of sport nutrition and exercise metabolism21(5), pp.426-435
Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J.K., Burke, L.M., Ackerman, K.E., Blauwet, C., Constantini, N., Lebrun, C., Lundy, B., Melin, A.K., Meyer, N.L. and Sherman, R.T., 2018. IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S): 2018 update. British Journal of Sports Medicine.

Läs mer om ortorexia aletika:

Vad är ortorexi?
Om överträningssyndrom (OTS) & Ortorexi
Vilka har risk att få ortorexi?

Du har med stor sannolikhet varit med om en följande situation någon gång i livet: du går, snubblar eller ramlar och precis alla runtomkring dig stannar upp och tittar på dig. Eller du kanske upplevde hur alla på uteserveringen började diskutera dig och din fläck på tröjan när du gick förbi dem.

I själva verket var det i princip ingen som ens lagt märke till dig i de situationerna – det du upplevde kallas “spotlight effect”. 

Vad är Spotlight Effect?

Som namnet antyder handlar det om effekten av att stå i rampljus eller, mer korrekt, känslan av att man står i rampljuset. Man känner sig kort och gott mer iakttagen än vad man i själva verket är. 

People tend to believe that the social spotlight shines more brightly on them than it really does1.

Spotlight Effect är ett väldigt intressant fenomen och tillika ett symtom för ortorexia atletika. För en ortorektisk person kommer den här känslan av att vara iakttagen framför allt i samband med när de äter, tränar eller rör sig framför andra människor.

Spotlight Effect och Ortorexia Atletika

Personer drabbade av ortorexia atletika berättar ofta att de känner sig iakttagna när de äter, att det till och med känns som om deras omgivning studerar dem. Det är just det som gör att man anpassar vad och hur mycket man äter när man sitter med andra människor runt bordet. Man vill ju inte äta mer eller ”onyttigare” än de andra. Om det är friska personer som du äter tillsammans med är sannolikheten nästan 100% att de inte bryr sig det minsta om vad du äter. Det är fullständigt ointressant och de enda som bryr sig om detta är personer med ätstörningar. 

Detsamma gäller när man rör sig ute och passerar människor eller kanske en öppen dörr där någon sitter innanför, och tror sig bli iakttagen. Även här är man ganska ointressant för andra men faktum är att vårt ortorektiska samhälle fått allt fler bli kroppsfixerade och det är just de som studerar andra och jämför kroppar med sin egen. En tröst är att de flesta människor är mest intresserade av sig själva, varför andra kroppar man tittar på inte läggs på minnet. 

Det är ett symptom

Spotlight effect är en del av social fobi och det kommer kanske inte som någon överraskning att ortorexia atletika inte får dig att känna dig fin i kroppen och mer hälsosam. Det är en lömsk sjukdom som gömmer sig bakom positiva rubriker, men som leder till ett alltmer socialt tillbakadragande. 

Spotlight effect är ett symtom som inte har med verkligheten att göra – det är en förstärkare av din egna upplevda oro.

Tveka inte att kontakta oss om du eller din anhörig behöver hjälp.

Referens

  1. Gilovich, T., Medvec, V. H., & Savitsky, K. (2000). The spotlight effect in social judgment: An egocentric bias in estimates of the salience of one’s own actions and appearance. Journal of Personality and Social Psychology, 78, 211-222.

__________

Läs gärna våra andra blogginlägg för att lära dig mer om ortorexi:

Symptom på ortorexi – när blir hälsosam sjuk?

Vilka har risk att få ortorexi?

Hjälp – min vän har ortorexi.

Behandling av Ortorexi

Symptom på ortorexi
Att kunna avgöra vad som är symptom på ortorexi är inte alltid lätt, särskilt när medier och samhälle ständigt uppmuntrar till ”medvetenhet” kring kost och hälsa. Idag tittar vi närmare på olika symtom på tillståndet ortorexia atletika och tips på vad du kan vara uppmärksam på om du är orolig för någon i din närhet.

Människor som engagerar sig i sin hälsa och gör medvetna val är inget vi reagerar på längre. Att välja bort bullen på fikarasten till förmån för en proteinshake eller att träna på lunchen anses vara fullt normalt på många arbetsplatser.

Att ta hand om sin kropp och sin hälsa är idag ett högt eftertraktat ideal, något som kan tyckas vara toppen för folkhälsan, men som även gör det svårare att se om en person i din närhet ligger i farozonen för ortorexi, eller rentav redan är drabbad. För sjukligheten ligger inte i vad man äter eller hur många timmar man lägger på sin träning – det ligger i ens förhållande till det. En elitidrottare kan, till exempel, planera sin träning minutiöst och dra ner på energimängden en tid för att komma ner till rätt viktklass. Men då är det minst lika viktigt att lägga in viloperioder utan samma strikta riktlinjer, där kroppen får tid att återhämta sig. En ortorektiker, å andra sidan, kommer ha väldigt svårt för att minska på träningen och låta hungern styra mattiderna, även när kroppen behöver vila. Ortorektikern mår helt enkelt för dåligt av att göra avsteg från den planerade vägen och kommer med största sannolikhet tacka nej till det där spontana fikat som bjuds. Om den tackar ja, kommer “snedsteget” troligen att kompenseras med indragna kolhydrater till middag eller ett extra träningspass.

En annan viktig aspekt är att det, till skillnad från vid exempelvis anorexi, inte alltid går att avgöra om någon har ortorexi bara genom att titta på kroppens utseende eller vikt. En ortorektiker har ofta ett normalt eller till och med högt BMI (Body Mass Index) på grund av sin höga andel muskelmassa, fettprocenten kan ändå ligga oroväckande lågt.

Det går inte heller att se på en person hur mycket tid och tankekraft den lägger på planering, inköp och tillagning av mat, planering och genomförande av träning med mera. Ortorexi är ett tillstånd som tär oerhört på kroppen, men i mycket hög grad också på det psykiska måendet. Både fysiska och psykiska symtom finns, och de varierar beroende på hur långt gången personen i fråga är i sitt tillstånd.

En bra indikator är listan nedan. Flera ja-svar är en indikation på att personen behöver söka hjälp för ortorexi:

  • Personen äter färre livsmedel nu i jämförelse med föregående år
  • Personen känner oro om den äter skräpmat
  • Personen tränar oftare nu än förr
  • Personen tränar hårdare än förr
  • Personen undviker att gå på restaurang
  • Personen känner sig bättre efter träning
  • Personen har svårt för att koncentrera sig
  • Personen har svårt att släppa tankar på mat och/eller träning
  • Personen äter i förhållande till hur mycket den har tränat
  • Personen prioriterar träning före samvaro med vänner
  • Personen måste planera mat och/eller träning
  • Personen blir orolig om planer ändras

Det är inte alltid lätt att ifrågasätta någon annans livsstil och värja sig för argument som “jag lever ju bara hälsosamt” eller ”du är säkert avundsjuk för att du inte är lika nyttig!”. Känner du igen flera av påståendena ovan kan det mycket väl vara så att din anhörig inte mår särskilt bra inombords. På vår sida för anhöriga kan du läsa mer om hur det kan vara när någon i ens närhet lider av ortorexi.

Läs gärna andra blogginlägg för att lära dig mer om ortorexi:

Hjälp – min vän har ortorexi.

Vilka har risk att få ortorexi?

Hur ger man som förälder sina barn ett okomplicerat förhållande till mat?

En vanlig dag i ortorexins värld

Ortorexi I tider av corona

Vi lever just nu i en tid som är omvälvande för alla. För att hindra smittspridning av coronaviruset och för att kunna hjälpa de mest utsatta i samhället har vi fått göra förändringar i våra liv. Dagliga rutiner och vanor har ändrats, både på grund av att verksamheter har fått stänga och för att vi har blivit ombedda av myndigheter. De riktlinjer vi har fått kan vara extra jobbiga att hantera för en person med ortorexi eller olika typer av ätstörningar.

Gymmets öppettider och utbud begränsas

En jobbig och ångestframkallande situation för en person med ortorexia atletika är om gymmet stänger eller begränsar sitt utbud av pass. Det innebär en rubbning av den planerade träningsrutinen och det är förknippat med ångest. Om träningen ändras så kanske även matrutinen ändras och blir mer rigid, eller begränsad. 

Mycket hemmatid

Corona och ortorexiDet allra bästa man kan göra i nuläget är att stanna hemma i den mån det går. Att utföra sitt arbete hemifrån, att träffa sina vänner och sin familj via telefon- och videosamtal samt att minimera all kontakt med andra människor. För någon som vill få in så mycket rörelse det bara går i vardagen så är rådet att stanna inomhus väldigt påfrestande. Kanske brukar man cykla till jobbet, stå upp vid skrivbordet hela dagen, ta ett träningspass under lunchen för att sedan möta upp en vän och promenera på kvällen. Att då kraftigt reducera all den aktiviteten får konsekvenser i form av ökad ångest, ännu striktare kosthållning utan “snedsteg” och tankar på kompensatoriskt beteende.

De ortorekiska och ätstörda vanorna avslöjas

Att sitta i karantän, eller bara tillbringa betydligt mer hemma, gör också att ens beteende men dubbla träningspass och strikt matintag inte går att dölja för anhöriga. En person med ortorexi kan exempelvis träna under lunchen och sedan köra en löptur med sin partner på kvällen, eller säga att de åt en stor lunch på jobbet för att föreslå en lätt middag. Alla dessa små manövrar för att dölja sitt ortorektiska beteende för anhöriga blir betydligt svårare då man tillbringar merparten av dagen tillsammans med dem.

Vad kan man då göra om man lider av ortorexi och har stark ångest under coronakrisen?

  • Oro och ångest över rubbade mat- och träningsscheman är i allra högsta grad på riktigt för en ortorektiker, men ibland kan det hjälpa med perspektiv. Kanske kan du försöka ta in fakta om vad som händer i omvärlden och för en stund bortse från det egna jaget? Många frivilligorganisationer söker volontärer för att kunna erbjuda tex läxhjälp på distans eller att handla till äldre och utsatta. Varför inte göra någonting konkret för att hjälpa andra i den här extraordinära situationen? 
  •  Undvik att tillbringa för mycket tid på sociala medier och avfölj de personer som uppmuntrar till överdriven träning under hemmakarantän. 
  •  Passa på att göra något som du aldrig anser dig ha tid till. Se de där kultfilmerna du velat se, läsa den där boken om Obama eller sticka nya raggsockar!
  •   Ring en vän. Kanske kan du öppna upp och berätta att du tycker det är jobbigt med din mat och träning särskilt under denna period?
  •  Fråga dig själv om du kan, i ett led att flytta fokus från din egen kropp och din egen person, att göra något för en medmänniska som har svårt att få vardagen att gå ihop under denna kris?

Många saker ställs på sin spets under svåra tider, och kanske är den här krissituationen en möjlighet att låta kroppen och själen vila från överbelastning och diet? Vi får alla möjligheten att välja hur vi vill leva våra liv och det finns hjälp att få på vägen. 

Lita på din behandlare eller passa på att ta hjälp!

Om du går i behandling och får hjälp med kost, träning och ångesthantering är det viktigt att du följer de råd du får. Om du inte har tagit hjälp är det hög tid att göra det, inte minst då ortorexi innebär att man är i en riskgrupp. 

Ta ett första steg och boka en wellnessanalys.

Läs våra andra inlägg:

Träning och ätstörningar

Beslutsångest, oro och sömnproblem – så reagerar den svältande hjärnan

Hjälp, min vän har ortorexi

När man talar om ortorexi, men även om ätstörningar som anorexi och bulimi, är det inte ovanligt att ha förutfattade meningar om vem som drabbas. Faktum är att precis alla löper risk för att få ortorexi, men ofta finns det någon eller några utlösande faktorer.

Utlösande faktorer för ortorexi

Så vem riskerar att få ortorexi? Många som drabbas har vistats i en miljö eller i ett sammanhang där ortorexia atletika har triggats. Vi som har jobbat länge med att behandla ortorexi kan urskilja tre miljöer som våra kunder ofta kommer ifrån:

  1. Fitnessvärlden är en grogrund för ortorektiska ideal. Det är en miljö där stort fokus ligger på att skapa en fysik med hög andel muskelmassa och låg fettprocent. Själva prestationen är inte alltid viktig – huvudsaken är att träningen ger dig en viss fysik för då ser man ”vältränad” ut. Ofta ingår perioder med strikta dieter där målet är att få så lite underhudsfett som möjligt. När dieten är slut och den vanliga livsstilen ska ta vid kan det vara utmanande att hantera tankar på mat och intag av kalorier som fortfarande sitter kvar.

    Det kan vara svårt att acceptera en kropp som inte är stenhård och deffad, samt destruktiva tankemönster som har kommit för att stanna.

  2. Elitidrotten är en annan miljö där det finns risk att drabbas av ortorexia atletika. Inledningsvis kan det handla om att justera kosten för att prestera bättre. Kanske får man höra att prestationsmålet är lättare att nå om man skalar något kilo? Om en framgångsrik konkurrent eller lagkamrat är lättare än en själv ser man det kanske som en anledning till den personens framgång? Skillnader mellan olika idrottsgrenar är förstås stor: inom gymnastik, konståkning, löpning eller cykling kan fokuset på låg vikt vara särskilt stort, kampsportare behöver gå på diet i perioder för att komma ner i en viss viktklass, medan andra sporter handlar mer om att bygga muskler och massa.

    Men oavsett idrott är det är lätt att fokus på mat och mängd eskalerar för att sluta på ett sluttande plan där ens uppfattning om vad som är sunt och normalt konstant förflyttas.

  3. Slutligen är också föga förvånande bantningsindustrin en risk till att utveckla ortorexia nervosa. Här kan det röra sig om en oskyldig satsning från början. Det är inte ovanligt att man som barn fått höra av skolsyster att man ligger över viktkurvan och behöver gå ner i vikt. Eller kanske man inte alls har någon övervikt utan bara vill ”äta nyttigare”, sådär som alla kvällstidningar och självutnämnda experter säger att man ska.

    Det kan verka oskyldigt till en början, men går man snabbt ner i vikt eskalerar det lätt och blir till en fixering.

Miljöerna förstärker aktiviteten

Något som ökar risken för att drabbas av ortorexi ytterligare är att man i dessa miljöer ofta får beröm, komplimanger och får höra att man är duktig och har disciplin. Lagkamrater och bekanta börjar fråga efter träningstips ”eftersom du är ju så vältränad” och förutsätter snart att personen i fråga ska springa snabbast och dricka de grönaste juicerna.

Sociala medier kan vara ännu mer förrädiskt där komplimangerna haglar när man visar upp tuffa träningspass och magrutor. Man lägger upp Instagram stories från gymmet kl 5:30 och får inget annat än beröm och beundran av följarna. När beteendet bekräftas på det här viset höjs motivationen att fortsätta på den inkörda banan, och snarare öka på takten än att stanna upp och reflektera. När man väl är etablerad som ”tränings-Pelle” är det svårt att bryta mönstret, det passar ju inte personan att ligga hemma på soffan, titta på Netflix och äta glass. Och den som lägger på sig ett kilo eller två får tyvärr snabbt negativa kommentarer.

Så på frågan ”vilka drabbas av ortorexi?” är nog svaret snarare ”i vilka miljöer man ska vara vaksam”, både som utövare, förälder och vän. Vi uppmuntrar inte någon till att sluta med sin idrott, utan tvärtom att ha ett kritiskt förhållningssätt till alla påståenden och kasta inte ut sitt sunda förnuft.

Människan är gjord för att må och prestera som bäst med en varierad kost och lagom men framför allt smart träning. Mer är inte alltid bättre och om en diet låter knasig är den troligen det.

Tveka inte att kontakta oss om du eller din nära anhörig behöver hjälp.


Läs våra andra inlägg:

Hjälp – min vän har ortorexi.

Beslutsångest, oro och sömnproblem – så reagerar den svältande hjärnan.

Hur ger man som föräldrar sina barn ett okomplicerat förhållande till mat?

Beslutsångest orsak och behandling

När beslutsångesten blir sjuklig

Vi lever i en tid när individen förväntas fatta allt fler, allt svårare beslut. Möjligheterna kan tyckas oändliga för dagens unga, men det innebär ju även att det finns oändliga sätt att misslyckas på. Inte så konstigt om man känner ett visst mått av ambivalens inför livet.

Men när man spenderar mer tid på att försöka bestämma sig vad man ska ta tag i än att utföra själva aktiviteten har det gått för långt. Eller när det blir så svårt att välja middagsställe att man till slut inte går ut över huvud taget. För att inte tala om kvällar då skallen går i spinn av tankar på hur, vad och hur mycket man ska träna nästkommande dag, så att man inte får tillräckligt med sömn. Då är beslutsångesten ett problem man kan behöva ta tag i.

Beslutsångest, oro och sömnproblem – tecken på energibrist?

Beslutsångest, oro och sömnproblem hänger ofta ihop. Sover du inte ordentligt blir kroppen stressad och orolig, vilket ofta leder till svårigheter att fatta även de mest enkla beslut… Vilket leder till mer oro och man får ännu svårare att sova. Men vad är källan till allt detta? Det finns naturligtvis många potentiella orsaker, men energibrist är en vanlig grund som vi upplever blir allt vanligare.

Energibrist? Men jag äter ju så mycket!

Stora lass med grönsaker, rena kycklingfileer och quinoa. Det kan se ut som man äter massor! Men själva mängden har ingen större betydelse, du kan äta en hel hink med sallad utan att få i dig särskilt mycket energi. Och energibalansen är alltid en ekvation av energi in – energi ut. Tränar du flera timmar om dagen kommer du alltså att svälta trots överfyllda tallrikar, om maten inte är energität nog.

Fixering vid mat, beslutsångest och sömnproblem

Alla som någon gång gått hungrig vet att det är svårt det är att sluta tänka på mat. Det är ett av symptomen vid energibrist, man blir helt enkelt fixerad av mat och går ständigt och planerar vad man ska äta, när och hur. Oro, ångest och humörsvängningar ökar. Ambivalensen likaså, det är inte ovanligt att en ortorektiker spenderar timmar med att irra runt i mataffären för att kunna bestämma sig för vad som ska köpas. Detta beror på att fler områden än nödvändigt aktiveras i hjärnans cortexområden och man tappar därmed precision i beslutsfattandeprocessen.

Sömnsvårigheter är ett annat vanligt symptom. Det kan vara svårt att somna på fastande mage och när man väl somnat blir sömnen ofta inte tillräckligt djup. Dessutom vaknar man ofta tidigt på morgonen, något som många ortorektiker utnyttjar för att ge sig ut i löparståret, morgonpromenaden eller iväg till yogapasset, allt för att göra sig av med den pirrande oron och rastlösheten i kroppen. Men det kroppen egentligen försöker säga är: Vakna och ge mig frukost innan jag stänger av ännu fler funktioner!

Syns svält på vågen?

När man pratar om svält är det lätt att se anorektiskt avmagrade kroppar framför sig. Och visst kommer man så småningom gå ner i vikt om man fortsätter hålla en negativ energibalans, men det är inte alltid som svält syns på vågen. Det är inte ovanligt att ortorektiker ligger på ett BMI inom normalvärdet, men mäter man fettprocenten är den ofta alldeles för låg. Man har helt enkelt mer muskler än ”normalpersonen” och väger därmed mer.

Man kan leva ett roligare och mer effektivt liv

Tänk dig ett liv där du vaknar lugn och harmonisk när väckarklockan ringer, äter det som finns tillhands i stället för att spendera timmar på att hitta ”rätt” livsmedel, kan koncentrera dig på jobb, vänner och familj i stället för att ständigt tänka på mat. Skulle inte livet bli både roligare och mer effektivt?

Boka en wellnessanalys för att ta reda på om din hjärna kan må bättre av ett mer balanserat liv.

“Det var sju år senast jag åt brända mandlar och våfflor. Som liten var jag extremt förtjust i nötter, speciellt brända och karamelliserade (så gött ju!). Våfflor också, aldrig missade jag våffeldagen och det mysigaste jag visste var att gå på marknader (speciellt julmarknader) för där fanns både brända mandlar och våfflor.

Sen blev man sjuk och manipulerade både sin omgivning och sig själv till att tro att dessa två himmelska verk inte är gott… bara för att slippa njuta av det och må dåligt.

Idag var det första gången jag gick på julmarknad, kände hur det doftade av brända mandlar som jag och min kära farmor delade på. Sen kom frågan från fina farmor om man inte skulle gå förbi kaféet och avnjuta en våffla? Först var jag tveksam… Men när hon nämnde att jag som liten älskade just det stället kom barndomsminnena tillbaka. En våffla blev det med hemgjord sylt och det var gudomligt!

Vad vill jag komma med detta? Jo att jag är tacksam för att jag i somras vågade ta kontakt med Ylab (med stöd från nära och kära) och genom tålamod och små tomtesteg, börjat ta mig ur gropen jag trillade ner i som liten. Att ta hjälp och våga gå emot gamla vanor & tankar har lett mig hit, till en dag fylld av juliga smaker, mysiga konversationer och varm känsla av barndomsnostalgi!”

– Rebecca

Vad ortorexi och ätstörningar handlar om

Ortorexi innebär ständig ångest över att aldrig vara 100% och tankar som snurrar 24/7 om vad man har ätit, ska äta, bör äta, inte ätit, inte bör äta… Och vad, när, hur man tränat. Tankar som ofta tar över och inte lämnar någon plats år farmor som så gärna vill gå på marknad och mysa med våfflor, vänner som vill bjuda hem på middag eller kollegor som vill bonda över en lunch. Men inte minst finns det inte plats för att känna efter själv, njuta av vardagens små ting och vara nöjd med att bara vara.

Julen är en väldigt ångestfylld period för många ätstörda och ortorektiker. Men det går, precis som Rebecca berättar, att bli fri och hitta tillbaka till allt det där härliga som kommer med julen och alla andra helgdagar. Ta tag i dina monster en gång för alla och sök hjälp så kanske nästa jul blir god. På riktigt. 

Läs mer om jul och ortorexi i posterna:
Julen för en fd ortorektiker
Kampen mot pepparkakan och vässa julskinkan
Julfest eller julstress?

Imorgon firar vi Lucia så julen är bara runt hörnet, vilket för många som arbetar innebär lussekatter och glöggfika på kontoret, julbord och andra festligheter. Pluggar man fortfarande är december en period av tentaplugg och deadlines men förhoppningsvis inte utan fest. 

En fröjdefull Jul eller strålande Jul var hur man beskrev jul en gång i tiden. Idag handlar det mer om julstress än julfest. Vad är det som är så stressigt med julen ni kanske undrar? 

Låt oss höra hur 24e december kan se ut för två människor, vi kan kalla dem Piff och Puff. 

  • Risgrynsgröt på morgonen 

Piff: Härlig tradition men jag är inte så jätteförtjust i gröten egentligen. Hoppas åtminstone att jag inte får russin för att hitta på rim är absolut inte min grej.
Puff: Vem har ens hittat på denna tradition? Vitt ris är oacceptabelt, mjölk är en mejeriprodukt så den skippar jag och socker är ju socker. Kanel är dock ok för någon har sagt att den ökar ämnesomsättningen. 

  • Morgonpromenad i stan

Piff: Hoppas att det snöar lite för då blir det extra mysigt och ljust ute. Kanske lyckas springa iväg en stund för att jag har visst glömt köpa en julklapp till kusinen.. 
Puff: Har ju inte kunnat träna på morgonen men tur att vi ska gå lite nu. Ska kanske säga att jag ska träffa en kompis på stan för fika bara för att gå iväg och komma ikapp med dagens stegmål.

  • Glöggfika

Piff: Åh äntligen lite fika, är så hungrig! Längtar ju redan till julbordet men man säger väl inte nej till årets glögg och lussekatt mm.
Puff: Nej tack, finns det riskakor? (glögg är ren socker och alkohol ju).

  • Kalle Anka

Piff: Kan hela programmet utantill men det är ju det mysigaste med julen! Kanske tar en tupplur till Ferdinand. Undrar om de ska visa ett klipp från senaste Frost i år. Snart är det dags för middagen!
Puff: Nu har jag suttit still i en timme.. Får panik.

  • Julmiddag

Piff: Mina favoriter på julbord är gravad lax med hovmästarsås, senapssil, köttbullar, revbensspjäll, Janssons (men bara lite för jag gillar inte anchovis) och några prinskorvar med rödbetssalladen. Kommer ändå äta julskinkan resten av veckan så skippar den nu. 
Puff: Ren ångest. Ingen skinka, korv eller köttbullar, tack. Rödbetssalladen har majonnäs så det är absolut inget alternativ. Janssons innehåller potatis så det blir inget av det heller. Ok löksill kan nog gå men utan gräddfil då. Lax känns ändå relativt ok så jag tar lite med knäckebröd. Dricker vatten till det. 

  • Resten av kvällen

Piff: Nu kommer Aladdinasken fram! Som jag har längtat. Tar mina favoriter direkt (kokos såklart, vad annars).
Puff: Nu har vi suttit stilla för länge, måste bege mig ut på promenad efter all mat jag har ätit. Kanske lyckas ta en löptur till och med..eller så får jag springa dubbelt imorgon bitti. 


Känner du igen dig eller nära anhörig i några av Puffs påståenden och tankesätt? 

För en person med ortorexia atletika är julen en ångestladdad historia som börjar långt innan första advent. Inte nog med att man börjar tänka på julmaten som ska undvikas till varje pris redan i november, hur ska man klara av allt stillasittande? Vila och avkoppling har blivit skällsord. “Om jag inte tränar får jag inte äta” – tänker en ortorektiker. 

Försök att ställa dig en fråga – är du lycklig? Så lycklig att du vill avvara alla traditioner inklusive julen? Det är tråkigt att vara livrädd för något som bör vara det mysigaste och mest tilltalande – mat, värme och gemenskap. Speciellt efter en sådan trist och mörk november.

Det går att bli frisk från ortorexi och spendera julen utan ångest och tvångstankar. 

Livet ska njutas och levas för det är kort. Med obehandlad ortorexi kan det bli kortare än du tror, så ta hjälp. Glöm aldrig att det går att bli helt frisk bara du har modet att försöka.

RED - Relative energy deficiency och ortorexi

Har ni sett videon “I Was the Fastest Girl in America, Until I Joined Nike“ som cirkulerat på sociala medier den senaste veckan?

Videon där Mary Cain, en lovande ung friidrottare, plockades ut till världens kanske bästa friidrottslag, “Nike’s Oregon Project” där hon utsattes för mentala övergrepp och en allt annat än bra träning. Hon blev satt på ett kost och träningsprogam, framtaget av och för män, av personer utan formell utbildning och pressades att gå ner i vikt. Detta ledde till att hon utvecklade allvarliga ätstörningar, benskörhet och mensbortfall. Hon bröt 5 ben, började skära sig själv och hade självmordstankar. 

“Sånt där händer bara på andra sidan atlanten”, kanske du tänker och drar en lättnadens suck över att vi i trygga, byråkratiska Sverige vet bättre. Men tyvärr är verkligheten mycket mörkare än man kanske kan ana. Vi ser nämligen unga idrottare bli utsatta för liknande behandling här, i Sverige, varje dag. 

RED (Relative Energy Deficiency) som det pratas om i filmen kallades tidigare FAT “Female Athlete Triad” men bytte namn då man såg att även män kan drabbas. Syndromet består av tre symptom som hänger nära ihop: ätstörningar, amenhorrea (mensbortfall) och osteoporosis (benskörhet). Begreppet togs fram av idrottfysiologer för att avdramatisera ätstörningar inom idrotten och därmed minska skammen som ofta är förknippad. En god tanke, men problemet är att man samtidigt avdramatiserar allvaret i situationen. 

Ylab har vi arbetat med just detta i över 15 år men har valt att kalla syndromet Ortorexia Atletika. Relativ energibrist, vilket är den direkta svenska översättningen av RED, indikerar att man bara behöver få i sig mer energi för att lösa problemet. Vi vet att det är mycket svårare än så. 

Ortorexia Atletika är oerhört komplext och kan vara mycket allvarligt, i värsta fall till och med dödligt. Det går inte att säga till en ortorektiker “ät så blir du frisk”, eftersom de psykologiska och fysiska faktorerna är så pass kraftiga att de tillsammans blåser upp en tornado, en säker nedåtgående spiral som kan vara svår att stoppa utan rätt hjälp. 

Men det går att bli frisk, det har vi åtskilliga levande bevis för. Med rätt hjälp, stöd av omgivning och duktiga tränare kan man vara både psykiskt och fysiskt stark, ha sin mens och bli en framgångsrik atlet.

Det är alltså inte bara Nike’s Oregon Project som behöver läsa på om fysiologi. Våra svenska idrottföreningar som ofta bygger på att föräldrar frivilligt ställer upp som tränare, behöver lära sig om ortorexi och hur man på bästa sätt tränar unga, kvinnliga atleter så att dom kan fortsätta utvecklas och bli så bra som de bara kan bli. 


Följ oss på sociala medier:

Hjälp – min vän har ortorexi.

En fråga vi får ganska ofta är:

Hur bör jag gå tillväga om jag misstänker att min nära vän fått ortorexi?

Ska man säga något eller är det bättre att låtsas som det regnar? I de allra flesta fall är det bästa du som vän kan göra är att gå rakt på sak. Däremot, innan du bestämmer dig för att göra det, ta reda på vad ortorexi verkligen innebär och inte minst när är det ohälsosamt.

Vad är Ortorexi?

Det finns två begrepp som man bör känna till:

Ortorexia Nervosa innebär att man är fixerad vid att äta nyttigt i syfte att undvika sjukdom.

Ortorexia Atletika handlar istället om fixering vid nyttiga livsmedel och tvångsmässig träning, i syfte att både undvika sjukdom, bli fet och otränad samt för att upprätthålla en viss image.

Hjälpparadoxen

Det trista är att den drabbade oftast inte vill ha hjälp i början eftersom man inte upplever symtomen som särskilt betungande. Tvärt om är det inte ovanligt att det rus man får av att gå ner i vikt, få mer synliga muskler eller komplimanger från omvärlden överskuggar mer negativa symptom. Man kanske känner sig starkare, piggare och friskare, utan att förstå att det är en kortsiktig illusion.

Det är lättare att vända en destruktiv trend om man griper in tidigt, men det är inte alltid så lätt att övertyga den drabbade innan denne ser det skadliga i sitt beteende. Först när tvånget, ångesten, depressionen och utmattningen tar över brukar man inse att man behöver en förändring, och då man som allra räddast för att ta emot hjälp.

Men var går då gränsen mellan att vara medveten och träningsglad, och att vara destruktiv? Det är inte alltid glasklart men här kommer några tecken att hålla koll på.

Vilka symptom bör du se upp för?

Din vän…

  • har gått från att vara spontan i matval och träna då och då, till ett allt rigidare förhållningssätt till mat och träning.
  • utesluter med tiden allt fler livsmedel
  • har gått från att träna ett par gånger i veckan till flera pass om dagen

Låter det bekant?

Det som blir tydliga tecken på att det verkligen går åt fel håll brukar vara när personen i fråga börja tacka nej till att följa med på sociala event till förmån för träning eller att få äta i ensamhet. Allteftersom tiden går och symptomen tilltar blir det uppenbart att den drabbade även börjar manipulera sanningen. Man säger att man ätit när man inte har det eller att man tränat mindre än man faktiskt har gjort.

Känner du även att din vän ändrar personlighet? Framför allt märker man humörsvängningar och kanske ser man även den ångest och nedstämdhet som ligger bakom de känslor som svallar över. Eller så kan man vara hyperaktiv och rastlös, ha svårt att fatta beslut och lätt bli irriterad och frustrerad.

Hur hjälper du på bästa sätt?

Var rak och ärlig.

Säg att du oroar dig för de förändringar som du ser. Ibland kan det vara klokt att undvika detaljerade kommentarer om mat och träning eftersom det ofta innebär en kollisionskurs i uppfattning. Såvida du inte är utbildad i argumentationsteknik lär du förlora diskussionen.

Kommentarer såsom ”du verkar inte längre glad”, ”du har blivit så frånvarande”, ”du verkar olycklig”, ”du ser ut att förfalla”, ”det verkar som om du inte kan hoppa över en träning”, ”jag blir så ledsen när jag ser hur….” och liknande kommentarer brukar nå fram bättre än kritik gällande vad, när och hur personen äter och tränar.

Var beredd på ilska eller gråt!

Om din vän inte har sjukdomsinsikt lär hon eller han bli arg. Det är en försvarsmekanism och inget du bör ta personligt. Kanske får du motanklagelser men det är bara att stå över det. Längre fram, när lidandet tilltagit, kommer den drabbade minnas att det var just du som vågade säga sanningen och försökte hjälpa till.

Om din vän istället vet innerst inne att det är ett sjukligt beteende lär dina kommentarer och frågor vara välkomna. Man har nämligen svårt för att fatta beslut själv så det blir en lättnad när någon annan gör det.

Rätt hjälp är A och O

De flesta med Ortorexia Atletika vill inte vara sjuka men vågar inte ta hjälp eftersom man tror att det kan innebära krav på förändrad kost och träning. Vissa väljer då att lyfta fram andra symtom såsom låg självkänsla, utmattning, nedstämdhet och så vidare och gå med på att ta hjälp för detta. Vanligtvis tar man hjälp av en psykolog eftersom man vet att en psykolog inte kan mat och träning. Andra skaffar en PT men det blir många gånger kontraproduktivt. Man får sällan hjälp via vården eftersom Ortorexi inte är en medicinsk diagnos och man har inte ett tillräckligt lågt BMI dessutom.

Ju tidigare desto bättre

Det kan handla om ett år från den tid då man innerst inne vet att något gått snett till man faktiskt tar hjälp. Det är så tragiskt eftersom behandlingstiden då blir mycket längre och smärtsammare. Ju mer tvångsmässig man blivit desto svårare är det att göra förändringar. Men framför allt kan man inte bromsa nedbrytningen med beteende och tankar när man överskridit en fysiologisk gräns. Så som vän eller anhörig tjänar det då ingenting till att prata förnuft och logik för det hjälper inte mot fysiologiska obalanser.

En wellnessanalys är en bra start

Många drabbade kommer till Ylab enbart för att göra mätningar och se hur status är. Ofta är det vänner eller familj som bett personen göra det för deras skull. Man förbinder sig inte till något behandlingsprogram så det här brukar bli ett förslag som kan gå vägen. Du kan även erbjuda att följa med din vän på analysen – det kommer att definitivt uppskattas. Kontakta oss om du vill boka analysen.

Sammanfattningsvis, var rak och ärlig. Säg vad du ser och känner. Ge inga konkreta mat- eller träningsråd utan försök få din vän att ta professionell hjälp. Skuldbelägg inte för det är en sjuk person med krackelerande självbild som du har framför dig.