fbpx

Om skidor och ortorexi i Sportstudion

sportstudion ortorexi

Finns ortorexi inom elitidrotten?

I veckan publicerades ett avsnitt av podden Sportstudio med Claes Åkesson och Ricard Norman, där vår egna Yvonne Lin intervjuades i egenskap av ortorexiexpert och fd elitidrottare.

Vad tycker vi om att skidlandslaget vägs varje morgon? Ska man använda vågen eller finns det bättre mätinstrument? Har det [dagliga vägandet] några konsekvenser på det fysiologiska och psykologiska välmåendet av personer? Finns det risk för ortorexi?

Lyssna på Yvonnes svar i din favorit podapp, inslaget börjar vid 59:20

inslaget med Yvonne börjar vid 59:20

Läs mer om elitidrott och ortorexi:

Idrott – en väg in i ortorexi

Om ätstörningar inom elitidrotten

Vad är ortorexi?

Om Ylab

om ortorexi i maratonpodden

maratonpodden ortorexi

Vi pratade om ortorexi i avsnitt 209 av Maratonpodden som kom ut för några veckor sedan. Vi som i Yvonne Lin – hälsovetare, expert på ortorexi, och VD för Ylab – det enda specialistklinik för ortorexi i Sverige. Tillsammans med programledaren Petra Malm samt Helena Kopp Kallner, gynekolog och forskare, pratade vi bland annat om följande:

Vilka är de största riskerna med att vara utan mens? När övergår normal träning till en sjuklig träningsfixering? Vilken hjälp kan man få om man själv lider av ortorexi? Hur bemöter man någon som man misstänker lider av ortorexi?

Svar på dessa frågor och andra viktiga saker hittar du i avsnittet. Lyssna i din favoritapp eller nedan:

Känner du igen dig eller din anhörig i det som sagts i podden? Hör av dig så ska vi göra vårt bästa för att besvara dina frågor om ortorexibehandling, eller boka en ortorexiutredning direkt via länken nedan.

Läs mer om ortorexi:

Att ätstörningar leder till nedsatta hjärnfunktioner är ingenting nytt men nu har forskare från Colorado upptäckt att anorektikers och bulimikers hjärnor kan köra över den vanliga neurala ordergången och motstå hunger.

Anorektiker och bulimiker använder andra nervbanor

Hypotalamus är den struktur i hjärnan som hos friska människor påverkar aptit och motivation (det senare även från framlobens planeringsområden). Men hos de med anorexia och bulimi tar andra nervstråk över och hämmar de vanliga impulserna, något som brukar kallas ”Mind of Matter”. hypothalamus

Varför vissa kan stå emot hunger

Att hitta svar på frågan varför vissa äter och andra inte när de är hungriga är nog så intressant. Forskningsteamet genomförde en funktionell magnetröntgen på 26 friska och 26 sjuka personer som fick sockerlösning. Man fann att de med ätstörningar hade vida förändringar i banstråken som reglerar hunger-belöning, framför allt i den vita massan (nervtrådar som koordinerar kommunikationen mellan olika nervceller i hjärnan).

Referens: http://www.neuroscientisknews.com/research-news/brains-those-anorexia-and-bulimia-can-override_urge-to-eat

Graviditet och ätstörning

Här har ni min resa från många år av ätstörning till att ta upp kampen mot ortorexin, våga bli kär, kunna njuta av en graviditet och det magiska med att slutligen bli mamma.

Jag skulle inte ha barn. Absolut inte. Bara tanken på de kroppsförändringar en graviditet innebär eller att behöva anpassa livsstilen till någon annan gav mig näst intill mardrömmar. Dessutom hade jag misshandlat både kropp och psyke under så många år att jag inte var säker på att det över huvud taget skulle vara möjligt. Enklare att distansera sig med dussintals argument om det orimliga i att sätta barn till den här osäkra världen.

Resan mot att bli frisk från en ätstörning

För att göra en lång historia kort har jag under många år tvingat mig själv till alltför hård träning i kombination med en minst sagt otillräcklig kost. Jag har fått diagnoser såsom anorexia nervosa, ätstörning UNS och depression och bockat av ett antal ätstörningskliniker och psykologer innan jag hittade Ylab för ungefär sex år sedan. Mensen hade då varit försvunnen under många år, trots att jag var ”normalviktig” enligt BMI, och jag hade inga förhoppningar att den skulle komma tillbaka. Det som både jag och de läkare, barnmorskor och gynekologer jag träffat under åren hade missat var något Ylab upplyste mig om redan vid första testtillfället. De sa ”din mens kommer komma tillbaka när din fettprocent går upp” och ”detta är ett typiskt fall av ortorexi och vi kan hjälpa dig bli frisk”.

Mensen kom tillbaka

Jag började Ylabresan full av både misstro och motstånd, trots att jag inners inne ändå kände att jag hade hittat rätt. Till slut vågade jag släppa taget, lita på mina coacher och gå helhjärtat in i behandlingen. En vacker dag, efter jag hade gått upp till den fettprocent som Ylab rekommenderat, kände jag en konstig och obekant molande värk i mage och rygg. Några dagar senare stod jag smått förvirrad vid mensskyddshyllorna på ICA och förundrades över produktutvecklingen de senaste tio åren.

Jag var över 30 och kände mig sådär förväntansfull, ängslig och osäker som jag gjort när jag i tidiga tonåren fick min allra första mens. En känsla som jag bara inte kunde skaka av mig var dock hur fantastisk kroppen ändå är. Tänk att det kunde krävas så lite, och samtidigt så otroligt mycket, för att hela reproduktionssystemet skulle komma igång igen? Min kropp hade bara väntat på att jag skulle ge den chansen att göra det en kvinnokropp ska göra. Jag tog chansen, sent om sider, och det funkade.

Att hitta tillbaka till sina känslor

Att ens våga träffa någon på riktigt var långt ifrån självklart. Vanan att hålla emotionell distans var så rotad och jag var expert på att fly fältet så fort det började närma sig något seriöst. Så det tog några år innan jag var redo att öppna upp och låta mig svepas med. När min nuvarande sambo började prata om barn var jag tvungen att aktivt motstå impulsen att skrika rakt ut, vända på klacken och springa åt andra hållet. I stället började jag fundera på vad jag faktiskt ville, men innan jag egentligen kommit fram till något hände det otroliga. Stickan visade två streck, jag var gravid!

Graviditet och ortorexi i en ätstörd värld

Så hur har gravidresan varit då? Till en början måste jag erkänna att det var lite knepigt. Som blivande mamma blir man överöst med information om att träning är bra, man ska inte gå upp för mycket, det är sååå viktigt att äta nyttigt och INTE för mycket. Trots att jag försöker undvika peppiga influencers kommer man ständigt över content i form av ”jag sprang maraton i tredje trimestern” eller ”såhär kan du kan löpträna dig igenom graviditeten”, vilket stressade mig i början. Gick jag upp för mycket? För lite? Tränade jag tillräckligt men ändå inte fel? Som tur är fick jag på nytt stöd av Ylab och tvingades återigen att slutligen släppa garden, lyssna på kroppen och bara vara.

Och när jag väl återigen vågade, kunde jag tillåta mig själv att verkligen njuta av det lilla livet som växte i magen.

Jag är mamma!

Idag sitter jag här, med en 5 dagars gammal bebis i famnen och kan knappt tro att det är sant. Hon är den finaste varelsen på jorden och jag den lyckligaste och stoltaste mamman. Så lycklig över att jag får uppleva detta och stolt över att jag vågade ta alla de där små men samtidigt så stora stegen. Stegen mot att bli frisk och framför allt stegen mot att bli förälder.


Tusen tack till vår gästbloggare som skrivit detta ärliga och känslosamma inlägg.

Klicka på länkar nedan om du vill läsa mer om ortorexi, Ylab och programmet för gravida som nämns i texten:

Av: Annica

Jag har under många år tänkt att jag ska skriva ett inlägg om hur livet som frisk är så att du som kämpar kan få motivation till att göra det tunga jobbet på Ylab som faktiskt krävs för att bli av med ortorexi. På den andra sidan finns nämligen den stora belöningen som ett friskt liv innebär.

Här kommer en lista på vad jag uppskattar mest med att vara frisk, utan inbördes ordning.

  • Att vara smärtfri
    Att ha ständiga krämpor, skador och värk var en naturlig del av mitt sjuka liv. Jag hade förlikat mig med att ha ont i ryggen för alltid. Men det går att bli smärtfri och det är fantastiskt! Att ha en fullt fungerande kropp är underbart! Lita på dina tränare – de är enormt kunniga och kan fixa dig oavsett hur trasig du är!
  • Att känna tacksamhet till kroppen
    Numera uppskattar jag enormt vad min kropp klarar av och kan genomföra, den är fantastisk! Säger den till att något är för tungt eller den är trött, så lyssnar jag. Min kropp har tydliga signaler numera som är enkla att följa.
  • Att inte bry sig om hur kroppen ser ut
    Jag kom på mig själv efter ett kallbad häromdagen med mycket folk på stranden att jag inte hade haft en endaste tanke på hur min kropp såg ut. Inte en enda tanke på att dra in magen, rätta till bikini eller dylikt. Inte en endaste! Fullt fokus på att gå ned i det kalla vattnet bara, närvaro i nuet och för uppgiften.
  • Att äta god mat
    Jag ville alltid välja det som verkade mest ”rätt” när jag åt på restaurang; tanken var så inrotat att jag inte ens var medveten om att jag höll på med det som sjuk. Att nu välja det som verkar godast utan en tanke på innehåll eller energimängd är enkelt och man får uppleva så många härliga smaker och njuta av olika sorters mat.
  • Att ha djupare relationer
    Den sjuka hjärnan jobbar för fullt så att man faktiskt inte är uppmärksam och lyssnar på folk i sin omgivning. Jag tyckte nog att jag var en god vän men jag hade inte förmåga att lyssna och att tolka det någon sa. Jag kunde aldrig se sammanhang och t.ex upptäcka om en person mådde dåligt. Nu kan jag läsa mellan raderna, känna in hur någon annan verkligen mår och vara empatisk. Jag är en sann vän och en omtänksam partner.
  • Att vara närvarande
    Samma som med relationer. Man frigör så mycket kapacitet i hjärnan när de ortorektiska tankarna försvinner att man återvänder till livet och bara är. Man känner och upplever allt starkare nu tycker jag.
  • Att ha en fungerande hjärna
    Jag minns i början i samtalen med Yvonne [Lin] hur jag hörde vad hon sa – det var inte komplicerade saker men jag fick bara inte ihop det och kunde inte följa resonemang och trådar. Nu kan jag utveckla och utmana tankesätt, system och komplicerade resonemang. Jag är en presterande medarbetare med god samarbetsförmåga som kan tänka nytt och är kreativ. Jag är också väldigt mycket roligare numera 😃
  • Träning är lustfyllt
    Utan tidtagning, längdmätning och pulstagning kom glädjen och leendet. Genom att se omgivningarna, träningskompisarna, ta in intrycken runtomkring så förhöjs upplevelsen och jag är mycket nöjdare efter ett pass numera. Jag tränar nu ungefär i samma omfattning som när jag var som sjukast men syftet och HUR jag tränar skiljer sig markant!
  • Bättre fysisk prestation
    När Ylab sa att genom att äta mer och träna mindre skulle jag få bättre resultat så trodde jag inte ett ögonblick på det. Men så är det. Senaste säsongen vann jag den interna skytteligan och spelade min bästa hockey någonsin (kanske ska tillägga att jag är 40+ och borde ha passerat min peak ;-))
  • Spontan och flexibel
    Jag säger ”ja” till saker, funderar inte så mycket och får uppleva massa nya roliga saker och ögonblick med människor jag bryr mig om.

DU är värd att bli frisk! Och det är värt att kämpa för att bli det. Ylab är i särklass de mest kompetenta på området och ha tilltro till att de vet vad de gör. You’ve got this! Största av kramar till er alla som kämpar.


Detta var ett gästinlägg av en person som blivit frisk från ortorexia atletika. Vill du också bli av med ångesten och få tillbaka livsglädjen? Kontakta oss för att boka en tid för utredning eller läs mer om ortorexi:

Vad är ortorexi? | Test: Har jag ortorexi? | Bok om ortorexi |

Symptom på ortorexi – när blir hälsosam sjuk?

Idrott – en väg in i ortorexi

man in black boxing gloves

Ortorexia atletika och elitidrotten har många gemensamma nämnare.

Det är inte ovanligt att ortorektiker tränar många pass i veckan med hög intensitet och är samtidigt måna om att äta bra och leva strukturerat i största allmänhet. Det som däremot skiljer en person med ortorexia atletika från en elitidrottare är att en elitidrottare:
a) klarar av vila och återhämtningsperioder
b) tränar med prestation som mål och inte magrutor och lågt underhudsfett.

Tyvärr hamnar ett flertal elitidrottare i ortorexiträsket trots skillnader i mål, tillvägagångssätt och tillgång till hjälp från tränare. De som drabbas kommer ofta från estetiska idrotter eller från idrotter där man tävlar i viktklasser. Bantning är en riskfaktor för att få ortorexia atletika och att göra det för fort kan bli ödestigert för prestationsförmågan.

En vetenskaplig studie av norska forskare (Garthe, Raastad, & Sundgot-Borgen, 2011) redovisar att idrottare som genomför en långsam viktminskning inte förlorar lika mycket i styrka som dem som gör det snabbt. Andra studier visar att de som går ner i vikt snabbt får en högre fettprocent än dem som gör det långsamt och kontrollerat (Deutz, et al., 2000). IOC (2018) menar att en snabbare viktminskning är 10% tapp per månad medför risk för energibrist under träning eller tävling.

Ortorexia atletika kan drabba vem som helst

På Ylab möter vi idrottare från de flesta bollsporter, estetiska idrotter och kampsporter som drabbats av ortorexia atletika. Vår erfarenhet är att vem som helst kan drabbas och att det ofta är fysiologiska orsaker till att man blir sjuk, även om man uppvisar en rad olika psykiska symtom. Beslutsångest, minne, taktiskt tänkande, humörsvängningar, testosteronminskning, nedsatt ämnesomsättning, tvångsmässiga tankar…listan kan göras lång när man ser konsekvenserna av okontrollerade dieter och tvångsmässig träning.

Måndag den 26 oktober var Yvonne Lin gäst i ”Malou efter tio” i TV4 och talade om ortorexi och hur det skiljer sig från andra ätstörningar:

Källor:

Deutz, R.C., Benardot, D., Martin, D.E. and Cody, M.M., 2000. Relationship between energy deficits and body composition in elite female gymnasts and runners. Medicine & Science in Sports & Exercise32(3), pp.659-668.
Garthe, I., Raastad, T. and Sundgot-Borgen, J., 2011. Long-term effect of weight loss on body composition and performance in elite athletes. International journal of sport nutrition and exercise metabolism21(5), pp.426-435
Mountjoy, M., Sundgot-Borgen, J.K., Burke, L.M., Ackerman, K.E., Blauwet, C., Constantini, N., Lebrun, C., Lundy, B., Melin, A.K., Meyer, N.L. and Sherman, R.T., 2018. IOC consensus statement on relative energy deficiency in sport (RED-S): 2018 update. British Journal of Sports Medicine.

Läs mer om ortorexia aletika:

Vad är ortorexi?
Om överträningssyndrom (OTS) & Ortorexi
Vilka har risk att få ortorexi?

Du har med stor sannolikhet varit med om en följande situation någon gång i livet: du går, snubblar eller ramlar och precis alla runtomkring dig stannar upp och tittar på dig. Eller du kanske upplevde hur alla på uteserveringen började diskutera dig och din fläck på tröjan när du gick förbi dem.

I själva verket var det i princip ingen som ens lagt märke till dig i de situationerna – det du upplevde kallas “spotlight effect”. 

Vad är Spotlight Effect?

Som namnet antyder handlar det om effekten av att stå i rampljus eller, mer korrekt, känslan av att man står i rampljuset. Man känner sig kort och gott mer iakttagen än vad man i själva verket är. 

People tend to believe that the social spotlight shines more brightly on them than it really does1.

Spotlight Effect är ett väldigt intressant fenomen och tillika ett symtom för ortorexia atletika. För en ortorektisk person kommer den här känslan av att vara iakttagen framför allt i samband med när de äter, tränar eller rör sig framför andra människor.

Spotlight Effect och Ortorexia Atletika

Personer drabbade av ortorexia atletika berättar ofta att de känner sig iakttagna när de äter, att det till och med känns som om deras omgivning studerar dem. Det är just det som gör att man anpassar vad och hur mycket man äter när man sitter med andra människor runt bordet. Man vill ju inte äta mer eller ”onyttigare” än de andra. Om det är friska personer som du äter tillsammans med är sannolikheten nästan 100% att de inte bryr sig det minsta om vad du äter. Det är fullständigt ointressant och de enda som bryr sig om detta är personer med ätstörningar. 

Detsamma gäller när man rör sig ute och passerar människor eller kanske en öppen dörr där någon sitter innanför, och tror sig bli iakttagen. Även här är man ganska ointressant för andra men faktum är att vårt ortorektiska samhälle fått allt fler bli kroppsfixerade och det är just de som studerar andra och jämför kroppar med sin egen. En tröst är att de flesta människor är mest intresserade av sig själva, varför andra kroppar man tittar på inte läggs på minnet. 

Det är ett symptom

Spotlight effect är en del av social fobi och det kommer kanske inte som någon överraskning att ortorexia atletika inte får dig att känna dig fin i kroppen och mer hälsosam. Det är en lömsk sjukdom som gömmer sig bakom positiva rubriker, men som leder till ett alltmer socialt tillbakadragande. 

Spotlight effect är ett symtom som inte har med verkligheten att göra – det är en förstärkare av din egna upplevda oro.

Tveka inte att kontakta oss om du eller din anhörig behöver hjälp.

Referens

  1. Gilovich, T., Medvec, V. H., & Savitsky, K. (2000). The spotlight effect in social judgment: An egocentric bias in estimates of the salience of one’s own actions and appearance. Journal of Personality and Social Psychology, 78, 211-222.

__________

Läs gärna våra andra blogginlägg för att lära dig mer om ortorexi:

Symptom på ortorexi – när blir hälsosam sjuk?

Vilka har risk att få ortorexi?

Hjälp – min vän har ortorexi.

Behandling av Ortorexi

Symptom på ortorexi
Att kunna avgöra vad som är symptom på ortorexi är inte alltid lätt, särskilt när medier och samhälle ständigt uppmuntrar till ”medvetenhet” kring kost och hälsa. Idag tittar vi närmare på olika symtom på tillståndet ortorexia atletika och tips på vad du kan vara uppmärksam på om du är orolig för någon i din närhet.

Människor som engagerar sig i sin hälsa och gör medvetna val är inget vi reagerar på längre. Att välja bort bullen på fikarasten till förmån för en proteinshake eller att träna på lunchen anses vara fullt normalt på många arbetsplatser.

Att ta hand om sin kropp och sin hälsa är idag ett högt eftertraktat ideal, något som kan tyckas vara toppen för folkhälsan, men som även gör det svårare att se om en person i din närhet ligger i farozonen för ortorexi, eller rentav redan är drabbad. För sjukligheten ligger inte i vad man äter eller hur många timmar man lägger på sin träning – det ligger i ens förhållande till det. En elitidrottare kan, till exempel, planera sin träning minutiöst och dra ner på energimängden en tid för att komma ner till rätt viktklass. Men då är det minst lika viktigt att lägga in viloperioder utan samma strikta riktlinjer, där kroppen får tid att återhämta sig. En ortorektiker, å andra sidan, kommer ha väldigt svårt för att minska på träningen och låta hungern styra mattiderna, även när kroppen behöver vila. Ortorektikern mår helt enkelt för dåligt av att göra avsteg från den planerade vägen och kommer med största sannolikhet tacka nej till det där spontana fikat som bjuds. Om den tackar ja, kommer “snedsteget” troligen att kompenseras med indragna kolhydrater till middag eller ett extra träningspass.

En annan viktig aspekt är att det, till skillnad från vid exempelvis anorexi, inte alltid går att avgöra om någon har ortorexi bara genom att titta på kroppens utseende eller vikt. En ortorektiker har ofta ett normalt eller till och med högt BMI (Body Mass Index) på grund av sin höga andel muskelmassa, fettprocenten kan ändå ligga oroväckande lågt.

Det går inte heller att se på en person hur mycket tid och tankekraft den lägger på planering, inköp och tillagning av mat, planering och genomförande av träning med mera. Ortorexi är ett tillstånd som tär oerhört på kroppen, men i mycket hög grad också på det psykiska måendet. Både fysiska och psykiska symtom finns, och de varierar beroende på hur långt gången personen i fråga är i sitt tillstånd.

En bra indikator är listan nedan. Flera ja-svar är en indikation på att personen behöver söka hjälp för ortorexi:

  • Personen äter färre livsmedel nu i jämförelse med föregående år
  • Personen känner oro om den äter skräpmat
  • Personen tränar oftare nu än förr
  • Personen tränar hårdare än förr
  • Personen undviker att gå på restaurang
  • Personen känner sig bättre efter träning
  • Personen har svårt för att koncentrera sig
  • Personen har svårt att släppa tankar på mat och/eller träning
  • Personen äter i förhållande till hur mycket den har tränat
  • Personen prioriterar träning före samvaro med vänner
  • Personen måste planera mat och/eller träning
  • Personen blir orolig om planer ändras

Det är inte alltid lätt att ifrågasätta någon annans livsstil och värja sig för argument som “jag lever ju bara hälsosamt” eller ”du är säkert avundsjuk för att du inte är lika nyttig!”. Känner du igen flera av påståendena ovan kan det mycket väl vara så att din anhörig inte mår särskilt bra inombords. På vår sida för anhöriga kan du läsa mer om hur det kan vara när någon i ens närhet lider av ortorexi.

Läs gärna andra blogginlägg för att lära dig mer om ortorexi:

Hjälp – min vän har ortorexi.

Vilka har risk att få ortorexi?

Hur ger man som förälder sina barn ett okomplicerat förhållande till mat?

En vanlig dag i ortorexins värld

Ortorexi I tider av corona

Vi lever just nu i en tid som är omvälvande för alla. För att hindra smittspridning av coronaviruset och för att kunna hjälpa de mest utsatta i samhället har vi fått göra förändringar i våra liv. Dagliga rutiner och vanor har ändrats, både på grund av att verksamheter har fått stänga och för att vi har blivit ombedda av myndigheter. De riktlinjer vi har fått kan vara extra jobbiga att hantera för en person med ortorexi eller olika typer av ätstörningar.

Gymmets öppettider och utbud begränsas

En jobbig och ångestframkallande situation för en person med ortorexia atletika är om gymmet stänger eller begränsar sitt utbud av pass. Det innebär en rubbning av den planerade träningsrutinen och det är förknippat med ångest. Om träningen ändras så kanske även matrutinen ändras och blir mer rigid, eller begränsad. 

Mycket hemmatid

Corona och ortorexiDet allra bästa man kan göra i nuläget är att stanna hemma i den mån det går. Att utföra sitt arbete hemifrån, att träffa sina vänner och sin familj via telefon- och videosamtal samt att minimera all kontakt med andra människor. För någon som vill få in så mycket rörelse det bara går i vardagen så är rådet att stanna inomhus väldigt påfrestande. Kanske brukar man cykla till jobbet, stå upp vid skrivbordet hela dagen, ta ett träningspass under lunchen för att sedan möta upp en vän och promenera på kvällen. Att då kraftigt reducera all den aktiviteten får konsekvenser i form av ökad ångest, ännu striktare kosthållning utan “snedsteg” och tankar på kompensatoriskt beteende.

De ortorekiska och ätstörda vanorna avslöjas

Att sitta i karantän, eller bara tillbringa betydligt mer hemma, gör också att ens beteende men dubbla träningspass och strikt matintag inte går att dölja för anhöriga. En person med ortorexi kan exempelvis träna under lunchen och sedan köra en löptur med sin partner på kvällen, eller säga att de åt en stor lunch på jobbet för att föreslå en lätt middag. Alla dessa små manövrar för att dölja sitt ortorektiska beteende för anhöriga blir betydligt svårare då man tillbringar merparten av dagen tillsammans med dem.

Vad kan man då göra om man lider av ortorexi och har stark ångest under coronakrisen?

  • Oro och ångest över rubbade mat- och träningsscheman är i allra högsta grad på riktigt för en ortorektiker, men ibland kan det hjälpa med perspektiv. Kanske kan du försöka ta in fakta om vad som händer i omvärlden och för en stund bortse från det egna jaget? Många frivilligorganisationer söker volontärer för att kunna erbjuda tex läxhjälp på distans eller att handla till äldre och utsatta. Varför inte göra någonting konkret för att hjälpa andra i den här extraordinära situationen? 
  •  Undvik att tillbringa för mycket tid på sociala medier och avfölj de personer som uppmuntrar till överdriven träning under hemmakarantän. 
  •  Passa på att göra något som du aldrig anser dig ha tid till. Se de där kultfilmerna du velat se, läsa den där boken om Obama eller sticka nya raggsockar!
  •   Ring en vän. Kanske kan du öppna upp och berätta att du tycker det är jobbigt med din mat och träning särskilt under denna period?
  •  Fråga dig själv om du kan, i ett led att flytta fokus från din egen kropp och din egen person, att göra något för en medmänniska som har svårt att få vardagen att gå ihop under denna kris?

Många saker ställs på sin spets under svåra tider, och kanske är den här krissituationen en möjlighet att låta kroppen och själen vila från överbelastning och diet? Vi får alla möjligheten att välja hur vi vill leva våra liv och det finns hjälp att få på vägen. 

Lita på din behandlare eller passa på att ta hjälp!

Om du går i behandling och får hjälp med kost, träning och ångesthantering är det viktigt att du följer de råd du får. Om du inte har tagit hjälp är det hög tid att göra det, inte minst då ortorexi innebär att man är i en riskgrupp. 

Ta ett första steg och boka en wellnessanalys.

Läs våra andra inlägg:

Träning och ätstörningar

Beslutsångest, oro och sömnproblem – så reagerar den svältande hjärnan

Hjälp, min vän har ortorexi

Vilka har risk att få ortorexi?

När man talar om ortorexi, men även om ätstörningar som anorexi och bulimi, är det inte ovanligt att ha förutfattade meningar om vem som drabbas. Faktum är att precis alla löper risk för att få ortorexi, men ofta finns det någon eller några utlösande faktorer.

Utlösande faktorer för ortorexi

Så vem riskerar att få ortorexi? Många som drabbas har vistats i en miljö eller i ett sammanhang där ortorexia atletika har triggats. Vi som har jobbat länge med att behandla ortorexi kan urskilja tre miljöer som våra kunder ofta kommer ifrån:

  1. Fitnessvärlden är en grogrund för ortorektiska ideal. Det är en miljö där stort fokus ligger på att skapa en fysik med hög andel muskelmassa och låg fettprocent. Själva prestationen är inte alltid viktig – huvudsaken är att träningen ger dig en viss fysik för då ser man ”vältränad” ut. Ofta ingår perioder med strikta dieter där målet är att få så lite underhudsfett som möjligt. När dieten är slut och den vanliga livsstilen ska ta vid kan det vara utmanande att hantera tankar på mat och intag av kalorier som fortfarande sitter kvar.

    Det kan vara svårt att acceptera en kropp som inte är stenhård och deffad, samt destruktiva tankemönster som har kommit för att stanna.

  2. Elitidrotten är en annan miljö där det finns risk att drabbas av ortorexia atletika. Inledningsvis kan det handla om att justera kosten för att prestera bättre. Kanske får man höra att prestationsmålet är lättare att nå om man skalar något kilo? Om en framgångsrik konkurrent eller lagkamrat är lättare än en själv ser man det kanske som en anledning till den personens framgång? Skillnader mellan olika idrottsgrenar är förstås stor: inom gymnastik, konståkning, löpning eller cykling kan fokuset på låg vikt vara särskilt stort, kampsportare behöver gå på diet i perioder för att komma ner i en viss viktklass, medan andra sporter handlar mer om att bygga muskler och massa.

    Men oavsett idrott är det är lätt att fokus på mat och mängd eskalerar för att sluta på ett sluttande plan där ens uppfattning om vad som är sunt och normalt konstant förflyttas.

  3. Slutligen är också föga förvånande bantningsindustrin en risk till att utveckla ortorexia nervosa. Här kan det röra sig om en oskyldig satsning från början. Det är inte ovanligt att man som barn fått höra av skolsyster att man ligger över viktkurvan och behöver gå ner i vikt. Eller kanske man inte alls har någon övervikt utan bara vill ”äta nyttigare”, sådär som alla kvällstidningar och självutnämnda experter säger att man ska.

    Det kan verka oskyldigt till en början, men går man snabbt ner i vikt eskalerar det lätt och blir till en fixering.

Miljöerna förstärker aktiviteten

Något som ökar risken för att drabbas av ortorexi ytterligare är att man i dessa miljöer ofta får beröm, komplimanger och får höra att man är duktig och har disciplin. Lagkamrater och bekanta börjar fråga efter träningstips ”eftersom du är ju så vältränad” och förutsätter snart att personen i fråga ska springa snabbast och dricka de grönaste juicerna.

Sociala medier kan vara ännu mer förrädiskt där komplimangerna haglar när man visar upp tuffa träningspass och magrutor. Man lägger upp Instagram stories från gymmet kl 5:30 och får inget annat än beröm och beundran av följarna. När beteendet bekräftas på det här viset höjs motivationen att fortsätta på den inkörda banan, och snarare öka på takten än att stanna upp och reflektera. När man väl är etablerad som ”tränings-Pelle” är det svårt att bryta mönstret, det passar ju inte personan att ligga hemma på soffan, titta på Netflix och äta glass. Och den som lägger på sig ett kilo eller två får tyvärr snabbt negativa kommentarer.

Så på frågan ”vilka drabbas av ortorexi?” är nog svaret snarare ”i vilka miljöer man ska vara vaksam”, både som utövare, förälder och vän. Vi uppmuntrar inte någon till att sluta med sin idrott, utan tvärtom att ha ett kritiskt förhållningssätt till alla påståenden och kasta inte ut sitt sunda förnuft.

Människan är gjord för att må och prestera som bäst med en varierad kost och lagom men framför allt smart träning. Mer är inte alltid bättre och om en diet låter knasig är den troligen det.

Tveka inte att kontakta oss om du eller din nära anhörig behöver hjälp.


Läs våra andra inlägg:

Hjälp – min vän har ortorexi.

Beslutsångest, oro och sömnproblem – så reagerar den svältande hjärnan.

Hur ger man som föräldrar sina barn ett okomplicerat förhållande till mat?