Kan man verkligen bli frisk från ortorexi?

Det är en fråga som många, eller förresten i princip alla ställer sig när man trampar runt i ortorexiträsket och inte ser någon utväg. ”Heller smal och olycklig än tjock och olycklig”, ”jag har sabbat min kropp för alltid” eller ”jag mår jättebra! …så länge jag kan hålla rätt balans” är vanliga kommentarer. Och visst kan det vara svårt att tro på att målet finns när man inte sett det, när man inte upplevt det själv.

Bristande friskhetsinsikt” hör ortorexin till och under behandlingens gång tror man ofta att man har kommit så långt man kan, även om man inte nått ända fram.

Så hur är det då att vara frisk?

Vad är skillnaden mellan att ”nog kunna leva ganska friskt” och att vara helt ortorexifri? Annie Croona berättar ärligt och insiktsfullt om sitt friska liv i ett gästinlägg på yvonnelin.seAnnie Croona om att vara frisk från Ortorexi

”Och jag vill att ni ska veta, och TRO på det: det går att bli helt frisk. Helt fri. Det går att bara leva. Det gör jag nu, och det vet jag att alla kan. Man måste tro det, man måste vilja det – och sluta gå runt i tankeföreställningen att det aldrig kommer bli helt bra.” Annie Croona

Läs Annies berättelse och börja tro på att det går, målet är närmre än du anar!

Ångest handlar om att vara rädd, ibland så rädd att man tror att man ska dö. Förväntade katastroftankar är en faktor som  kan leda till ångest och i värsta fall panikattacker.

Från pirr till oro till extrem rädsla och panik

När panikattackerna kommer tätare, kan dom till slut utmynna i agorafobi. Man blir helt enkelt rädd för att lämna tryggheten hemma om och utifall man skulle få en panikattack. När panikattacker gör att man får ångest för att få en panikattack har de blivit självuppfyllande.

När panikattackerna blir självuppfyllande

När man får en panikattack blir andningen kortare och ytligare, hjärtat bultar och man blir väldigt rädd. Fysiologiskt sett är det nervsystemet som inte styrs med viljan, det autonoma,som ökar i aktivitet. Symptom inkluderar yrsel, en känsla av att inte kunna svälja, hög puls, smärta i bröstet, snabb och kort andning, magont, svårt att få luft, darrningar, svettningar med flera. panic attack

Koffein, laktat och koldioxid triggar

Några utlösande faktorer till attackerna är koffein, förhöjda halter av laktat och koldioxid. Många med ortorexi går på svältkost samtidigt som man tränar hårt. Det är inte ovanligt att man försöker motverka tröttheten (till följd av energibrist) med energidrycker, cola light och kaffe. Laktatbildning och stundom höga halter av koldioxid hör till vardagen.

Orsakerna varierar men de är viktiga att utreda

Antidepressiv medicin, så kallade SSRI-preparat, kan dämpa attackerna men om det går bör orsaken utredas innan dess. Om det är ärftligt, vilket det kan vara, behövs troligen biokemisk hjälp. Men orsakas attackerna av att man försätter det autonoma nervsystem i alarmberedskap, på grund av extremt lågt underhudsfett i kombination med kraftigt negativ energibalans, ja då borde vi kanske börja med att förstå träningens principer. Som till exempel vikten av återhämtning (mat, vila, sömn) så att kroppen får en chans att reparera sina proteiner och forsla bort sura metaboliter som till exempel just laktat, från våra muskler.

För några veckor sedan publicerade en kvällstidning en artikel med rubriken ”Kvarg och hårdträning – hoten mot vår hälsa”.  Budskapet var att hälsohets, med besatthet av kost och överdriven träning, är ett hälsoproblem. Personligen håller jag med om huvudbudskapet. Detaljer i artikeln är en annan sak och min egna argumentation skulle sett annorlunda ut. Läs mer

Frågan i rubriken är framtagen efter en kortare diskussion på Facebook om en nyligen publicerad studie. Tydligen uppmärksammades studien även i Sveriges Radio. Uppmärksamheten kanske beror på en ökad popularitet av olika lopp i Sverige liksom internationellt. Maraton efter maraton blir slutsålda och fler och fler entusiaster känner sig manade att anta utmaningen och lida sig fram till målet i ett maratonlopp.

Samtidigt ställer hälsomedvetna personer en befogad fråga: är det bra eller dåligt?

Läs mer

Det har hänt igen. En bloggare som ger kost- och träningsråd som försätter följare i svält. Tio månader senare är det så akut att den drabbade måste läggas in. Hur kunde det gå så snett?

Från Ortorexi till Okontrollerbar svält

Det här är en fråga som behandlare ställer sig varje vecka när de som drabbats av orthorexia athletica kommer till Ylab för behandling. Just det här fallet är dock ganska klassiskt. En tävlande i fitness med flera meriter bakom sig, arbetar för ett av Sveriges största återförsäljare av kosttillskott och lever på att visa sin kropp för andras uppskattning och beundran.

Vetenskaplig grund saknas

Men hur kan man ge råd som får en kvinna att hamna på drygt 3% fett när gränsen för anorexia ligger runt 18%? Kanske är även bloggaren är i svält och kan därför inte längre avgöra hur stor eller liten en kropp är? Mår bloggaren så dåligt själv att hon normaliserat ett fettmagert liv med ångest, tvång och depression som något ”man får leva med” om man ska vara fin? Eller är det kanske så att den Tränar- och Kostrådgivarutbildning bloggaren själv gått lärt dig att skopvis med protein inte är något problem? Kanske glömde skolan bort att nämna hur ohälsosamt överdosering av protein är i kombination med de bristsymtom som Ortorektiker ofta får? Följde utbildningen inte de nationella riktlinjer för personliga tränare och testledare som finns (sis.se)?yvonnelin_orthorexia_apple.png

Medvetet eller omedvetet?

Ylab vill inte tro att bloggaren eller någon annan med berått mod svälter en medmänniska till döds om det vill sig illa. Målar vi fan på väggen och är oförstående till att fitness är en livsstil. Argumentet att det finns fler feta än Ortorektiker kanske dyker upp på bloggarens med fleras tunga. Kanske har även bloggaren en bristande sjukdomsinsikt och tänker att Ortorexi gäller bara andra personer. Kanske insisterar bloggaren på att det inte kan vara något fel i att vilja äta sunt och träna mycket.

Eller är det så simpelt som att bloggaren är väl medveten om hälsoriskerna men lever på sin blogg och inkomsterna från alla klicks på de sponsorlänkar för kosttillskott som finns?

Bilderna har ingen koppling till bloggaren eller den drabbade

Prioritera istället psykisk ohälsa

Dagens industri hade den 10 juni ett debattinlägg om att motion bör ge rätt till skatteavdrag. Självfallet bör allt som kan tänkas vara bra för hälsa och välmående prioriteras men är motion verkligen det som bör komma i första hand? Sverige ligger bland topp tre i Europa när det gäller fysisk aktivitet. Det är endast 4% som är helt inaktiva, 21 % som sällan är fysisk aktiva samt 45% som är aktiva och 30 % mycket aktiva. Behöver vi ha högsta prio här?

Att motionera i Sverige är dessutom billigast i Europa 

Gymkorten i Sverige är extremt billiga i jämförelse med övriga länder. Våra kort kostar 32,4 Euro jämfört med 41, 9 i övriga Europa.  Anledningen är till stor del beroende på att Friskis & Svettis, som har med sin tredjedel av landets motionärer, kan dumpa priser. Varför? Jo de har statliga subventioner som ideell förening vilket ger statsunderstöd och en rad fördelar när det gäller sociala avgifter.

Ett månadskort på ett gym kostar mindre än ett enda krogbesök. 

Psykisk ohälsa ökar däremot dramatiskt från 12 till 16% från 2015 till 2016. Det är enligt nya riktlinjer från Arbetsmiljöverket, som trädde i kraft den första april 2016, arbetsgivarens ansvar att sörja för psykisk ohälsa på jobbet. Ingen får utsättas för alltför höga krav eller blir kränkt på sin arbetsplats. Låter förnuftigt. Men vad med fritiden och hela livspusslet? Krav i livets olika roller som sambo, förälder, yrkesutövare, barn med flera roller kan summeras till belastningar som går långt utöver vad som är hanterbart. Samtalsstöd i förebyggande eller behandlande syfte är dyrt och många har helt enkelt inte råd att få en terapibehandling vilket kan kosta 3 – 4000 kr per månad i skattade pengar.  Är det inte just här vi behöver sätta in statliga subventioner? Förebygga psykisk ohälsa i tid snarare än att avvakta sjukdom?

Ett enda besök till en psykoterapeut kostar 3 – 4 ggr mer en ett Gym-månadskort 

Att subventionera motion kan ha en farlig baksida. Många träningsanläggningar har en ideologi där kroppsideal lovordas med bantningskurer för att få ner underhudsfett och träningsmängder som bränner kalorier. Uppläggen är långt ifrån vetenskapligt belagda även om avsikten hos ägare och anställda kan vara i allra bästa syfte. Risken för Ortorexia Atletika är påtaglig när speglarna sitter tätt, kostråden haglar, vågen står i omklädningsrummet, pulver och piller sälj över disk och inte minst – där många dömer efter utseende och inte efter den man är.

Gärna statliga subventioner – men prioritera psykisk ohälsa

samt inte till organisationer och företag som änvänder tränare och rådgivare utan nödvändig utbildning. Det kan bli en hjälp som stjälper. 

Nu är det dags att dra ner byxorna på de som bedriver vilseledande marknadsföring. I det här fallet av gröna kaffebönor.

Så här säger försäljaren:

”Har julen satt sina spår? Bli av med dina vinterkilon med hjälp av Gröna Kaffebönor. Gröna Kaffebönor är en 100% tillsatsfri produkt som förhindrar glukosutsöndringen i kroppen och ökar ämnesomsättningen och fettförbränningen i levern. Just nu kan du testa Gröna Kaffebönor i 30 dagar kostnadsfritt. Dessutom får du en Activity Tracker med på köpet helt gratis.”

Samma kålsupare

På en annan hemsida går man i taket med varningar för just den här försäljaren. Man menar att det finstilta i texten ger en slutlig nota på 1400 kr. Så långt ok, men så kommer slutklämmen i sammanfattning ”köp riktiga gröna bönor av oss istället”.

Stackars bönanyvonnelin_greenbeans

Det är inget fel på gröna bönor som både innehåller järn och anti-oxidanter, men som alltid påverkar hälsoeffekterna av hur råvaran processas och tillagas. En favorit är den kinesiska rätten ”spicy green beans” som bara helt enkelt smakar gott. En variation av olika baljvväxter och grönsaker är och förblir det bästa för en allmän god hälsa.

Gymmen är våra nya fettfabriker. Det tränas inte längre. Syftet verkar istället vara att bränna fett eller som någon sa efter ett varv runt julbordet: ”man kanske borde skaffa gymkort efter det här”. En inte alltför ovanlig kommentar och samtidigt en signal på hur gymmen ofta förknippas med just viktminskning.

Träning eller egotripp?

Viktminskning, i kilo eller fettvikt, är ingenting annat än bantning. Ett ord som inte låter särskilt glamoröst, vilket kanske är orsaken till att man kallar aktiviteterna för ”träning”. Men träning är per definition en regelbunden aktivitet med syfte att bibehålla eller förbättra något som exempelvis styrka, uthållighet eller rörlighet. Frågan är vad förbättras när man stått på en crosstrainer en timme? Eller promenerat en mil i snålblåst? Möjligen egot. Som alltid finns det undantag men varför tränar majoriteten?

Men säg att du bantar då!fat-burner

Det här kommer kanske låta tufft, men faktum är att den som inte vet vad målet är kommer sannolikt inte att uppfylla sin förväntan. Den som tror att det finns fysiska kapaciteter som heter ”snyggighet” eller ”svältition” har fått något om bakfoten. Om det är banta man vill så säg det rakt ut och låt träning förbli något som man mår bra av och presterar bättre av. Och blanda inte ihop det med svältfabriker där svett förbytts mot ångest.

Låt mig berätta om min resa hit till Rom, sedd med en Ortorektikers ögon. Hur många av dessa 13 trösklar skulle bli problematiska, eller eller rent av omöjliga, för dig med Ortorexi?

pinsa

  1. Flygresan – det fanns bara baguetter med ost och skinka att tillgå (oj så onyttigt)
  2. Planet var försenat – (missade mattider)
  3. Kallt hotellrum – (ännu kallare för den med Ortorexi)
  4. Det fanns inget gym och var väldigt kallt och regnigt ute (toppen?)
  5. Enda stället att värma sig på var en liten bar – med Irish Coffee (aaahh grädde, socker och alkohol 😱)
  6. Appertivo ingick som visade sig vara chips, jordnötter, snittar, friterad potatis och räkor. Ca 15 olika saker totalt (massor av gluten, fett och annat farligt)
  7. Pinsa till middag enligt rekommendation fr kyparen (är ungefär som pizza vilket säger allt)
  8. Hotellfrukost med croissanter och sötad yoghurt som enda alternativ. Inga ägg. Endast päron och apelsin som frukt utöver persika på burk.
  9. Ställde upp som försöksperson för ämnesomsättningsmätningsutrustning – (fel värden)
  10. Blev bjuden på både rån och godis under ett möte – (socker, socker, socker..)
  11. Knökfullt med turister överallt, inklusive på samtliga restauranger (känslan av att vara iakttagen)
  12. Restaurangerna öppnar tidigast 19.30 vilket betyder sen middag (för sen)
  13. Olika uppköp runt i staden (saboterar träningstider)
  14. Cesar sallad – säkert kort (som visar sig ha minst 20 linjer majo ovanpå)
  15. Och så vidare…

mätningar rom
Allt detta har inträffat på mindre än 1,5 dygn. Visst kan man låta bli att äta, ta sig ut och träna trots att det är iskallt och säga nej till det man bjuds på. Men det är just det som omgivningen uppfattar som sjukt, ohyfsat och svårt att förstå.

Är supermatens hälsoeffekter en myt? Dokumentär i SVT undersöker om det egentligen är någon skillnad på grönkål och vitkål, chia och linfrön.

Den gröna eller vita kålen, vem vinner nyttighetsracet?

I en jämförelse mellan livsmedel som anses vara nyttiga respektive ”vardagliga” jämfördes exempelvis grönkål med vitkål, gojibär med jordgubbar, chiafrö med linfrö och quinoa med korn osv. Medan man inte fann någon skillnad i fråga om näring fann man däremot att de så kallade ”nyttiga” ingredienserna kostade tre gånger så mycket. Undersökningen gjordes av ett brittiskt universitet och resultaten visades i SVT 2 måndagen den 19 december klockan 20.00.