Feta äter inte pizza

Feta personer äter inte pizza. Dom äter inte godis, kakor och dricker inte heller läsk. De allra flesta som söker hjälp för sin övervikt säger att det ”äter bra”. Med bra menar man att man utesluter skräpmat.

Sluta stigmatisera

Tjocka personer får ofta finna sig i att illasinnade nyttigätare stigmatiserar. Man ser, inte utan förakt, ned på de som ”inte kan stå emot” frestelsen att äta det som anses vara orsaken till den fetmaepedemi som håller på att dränera samhället. Läs mer

Energibrist? Men jag äter ju så mycket!

Stora lass med grönsaker, rena kycklingfileer och quinoa. Det kan se ut som man äter massor! Men själva mängden har ingen större betydelse, du kan äta en hel hink med sallad utan att få i dig särskilt mycket energi. Och energibalansen är alltid en ekvation av energi in – energi ut. Tränar du flera timmar om dagen kommer du alltså att svälta trots överfyllda tallrikar, om maten inte är energität nog.

Fixering vid mat, beslutsångest och sömnproblem

Alla som någon gång gått hungrig vet att det är svårt det är att sluta tänka på mat. Det är ett av symptomen vid energibrist, man blir helt enkelt fixerad av mat och går ständigt och planerar vad man ska äta, när och hur. Oro, ångest och humörsvängningar ökar. Ambivalensen likaså, det är inte ovanligt att en ortorektiker spenderar timmar med att irra runt i mataffären för att kunna bestämma sig för vad som ska köpas. Detta beror på att fler områden än nödvändigt aktiveras i hjärnans cortexområden och man tappar därmed precision i beslutsfattandeprocessen.

Sömnsvårigheter är ett annat vanligt symptom. Det kan vara svårt att somna på fastande mage och när man väl somnat blir sömnen ofta inte tillräckligt djup. Dessutom vaknar man ofta tidigt på morgonen, något som många ortorektiker utnyttjar för att ge sig ut i löparståret, morgonpromenaden eller iväg till yogapasset, allt för att göra sig av med den pirrande oron och rastlösheten i kroppen. Men det kroppen egentligen försöker säga är: Vakna och ge mig frukost innan jag stänger av ännu fler funktioner!

Syns svält på vågen?

När man pratar om svält är det lätt att se anorektiskt avmagrade kroppar framför sig. Och visst kommer man så småningom gå ner i vikt om man fortsätter hålla en negativ energibalans, men det är inte alltid som svält syns på vågen. Det är inte ovanligt att ortorektiker ligger på ett BMI inom normalvärdet, men mäter man fettprocenten är den ofta alldeles för låg. Man har helt enkelt mer muskler än ”normalpersonen” och väger därmed mer.

Man kan leva ett roligare och mer effektivt liv

Tänk dig ett liv där du vaknar lugn och harmonisk när väckarklockan ringer, äter det som finns tillhands i stället för att spendera timmar på att hitta ”rätt” livsmedel, kan koncentrera dig på jobb, vänner och familj i stället för att ständigt tänka på mat. Skulle inte livet bli både roligare och mer effektivt?

Boka en wellnessanalys för att ta reda på om din hjärna kan må bättre av ett mer balanserat liv.

Det är en fråga många drabbade ställer sig när ett liv utan tvångstankar, regler och ångest känns som en utopi.

Den bristande friskhetsinsikten

En av många saker som gör ätstörningar så komplexa är den bristande sjukdomsinsikten som ofta  hindrar drabbade från att söka hjälp i tid. Men när man väl är på väg ur sin ätsörning drabbas många av en ”bristande friskhetsinsikt”. Man tror helt enkelt att man kommit till vägs ända, inte kan ta sig längre och är frisk nog för att klara av resten av sitt liv. Ofta hänvisar man till hur det var förut, och påvisar dom enorma framstegen man trots allt gjort, eller så jämför man med andra, sjukare personer som man har i sin omgivning. Det kan vara frestande att hoppa av behandlingen i det läget och designa ett liv där man försöker leva ”som frisk” även fast man inte känner sig helt fri.

Vad är då problemet?

Att försöka leva som frisk och att faktiskt vara frisk är inte samma sak. Att försöka leva som frisk innebär ständiga begränsningar och kontroller, att sätta upp regler för att inte glida åt något håll som kan tolkas som återfall. Det är förstås ett väldigt begränsande liv, men legitimerar samtidigt att fortsätta med ett sjukt, men ändå ”tryggt” beteende för att slippa ta det där jobbiga steget mot att bli helt frisk. Ännu mer problematiskt är det förstås att man sätter käppar i hjulet för alla dom som kämpar med sin sjukdom, när man är inne i en jobbig behandling är det sista man behöver höra att det inte går att komma hela vägen och bli helt ortorexifri.

Så kan man då bli frisk från Ortorexi?

Ja, det kan man. Men man måste få rätt hjälp. Att få behandling för anorexi funkar oftast inte särskilt bra. Personalen på ätstörningsklinikerna är välutbildade och månar om sina patienter, men dom har inte redskapen för att behandla just gruppen med Ortorexia Atletika, dvs en fixering vid ”nyttiga” livsmedel i kombination med tvångsmässig, ofta överdriven, träning.

Det går att bli frisk. Med vilja och rätt metod. Är du redo att ta steget mot ett liv där mat och träning inte styr din vardag, där det finns utrymme för spontanitet, glädje och ro? Läs mer om Ylabs behandling och boka en wellnessanalys för att ta ett första steg.

Kan man verkligen bli frisk från ortorexi?

Det är en fråga som många, eller förresten i princip alla ställer sig när man trampar runt i ortorexiträsket och inte ser någon utväg. ”Heller smal och olycklig än tjock och olycklig”, ”jag har sabbat min kropp för alltid” eller ”jag mår jättebra! …så länge jag kan hålla rätt balans” är vanliga kommentarer. Och visst kan det vara svårt att tro på att målet finns när man inte sett det, när man inte upplevt det själv.

Bristande friskhetsinsikt” hör ortorexin till och under behandlingens gång tror man ofta att man har kommit så långt man kan, även om man inte nått ända fram.

Så hur är det då att vara frisk?

Vad är skillnaden mellan att ”nog kunna leva ganska friskt” och att vara helt ortorexifri? Annie Croona berättar ärligt och insiktsfullt om sitt friska liv i ett gästinlägg på yvonnelin.seAnnie Croona om att vara frisk från Ortorexi

”Och jag vill att ni ska veta, och TRO på det: det går att bli helt frisk. Helt fri. Det går att bara leva. Det gör jag nu, och det vet jag att alla kan. Man måste tro det, man måste vilja det – och sluta gå runt i tankeföreställningen att det aldrig kommer bli helt bra.” Annie Croona

Läs Annies berättelse och börja tro på att det går, målet är närmre än du anar!

Ångest handlar om att vara rädd, ibland så rädd att man tror att man ska dö. Förväntade katastroftankar är en faktor som  kan leda till ångest och i värsta fall panikattacker.

Från pirr till oro till extrem rädsla och panik

När panikattackerna kommer tätare, kan dom till slut utmynna i agorafobi. Man blir helt enkelt rädd för att lämna tryggheten hemma om och utifall man skulle få en panikattack. När panikattacker gör att man får ångest för att få en panikattack har de blivit självuppfyllande.

När panikattackerna blir självuppfyllande

När man får en panikattack blir andningen kortare och ytligare, hjärtat bultar och man blir väldigt rädd. Fysiologiskt sett är det nervsystemet som inte styrs med viljan, det autonoma,som ökar i aktivitet. Symptom inkluderar yrsel, en känsla av att inte kunna svälja, hög puls, smärta i bröstet, snabb och kort andning, magont, svårt att få luft, darrningar, svettningar med flera. panic attack

Koffein, laktat och koldioxid triggar

Några utlösande faktorer till attackerna är koffein, förhöjda halter av laktat och koldioxid. Många med ortorexi går på svältkost samtidigt som man tränar hårt. Det är inte ovanligt att man försöker motverka tröttheten (till följd av energibrist) med energidrycker, cola light och kaffe. Laktatbildning och stundom höga halter av koldioxid hör till vardagen.

Orsakerna varierar men de är viktiga att utreda

Antidepressiv medicin, så kallade SSRI-preparat, kan dämpa attackerna men om det går bör orsaken utredas innan dess. Om det är ärftligt, vilket det kan vara, behövs troligen biokemisk hjälp. Men orsakas attackerna av att man försätter det autonoma nervsystem i alarmberedskap, på grund av extremt lågt underhudsfett i kombination med kraftigt negativ energibalans, ja då borde vi kanske börja med att förstå träningens principer. Som till exempel vikten av återhämtning (mat, vila, sömn) så att kroppen får en chans att reparera sina proteiner och forsla bort sura metaboliter som till exempel just laktat, från våra muskler.

För några veckor sedan publicerade en kvällstidning en artikel med rubriken ”Kvarg och hårdträning – hoten mot vår hälsa”.  Budskapet var att hälsohets, med besatthet av kost och överdriven träning, är ett hälsoproblem. Personligen håller jag med om huvudbudskapet. Detaljer i artikeln är en annan sak och min egna argumentation skulle sett annorlunda ut. Läs mer

Frågan i rubriken är framtagen efter en kortare diskussion på Facebook om en nyligen publicerad studie. Tydligen uppmärksammades studien även i Sveriges Radio. Uppmärksamheten kanske beror på en ökad popularitet av olika lopp i Sverige liksom internationellt. Maraton efter maraton blir slutsålda och fler och fler entusiaster känner sig manade att anta utmaningen och lida sig fram till målet i ett maratonlopp.

Samtidigt ställer hälsomedvetna personer en befogad fråga: är det bra eller dåligt?

Läs mer

Det har hänt igen. En bloggare som ger kost- och träningsråd som försätter följare i svält. Tio månader senare är det så akut att den drabbade måste läggas in. Hur kunde det gå så snett?

Från Ortorexi till Okontrollerbar svält

Det här är en fråga som behandlare ställer sig varje vecka när de som drabbats av orthorexia athletica kommer till Ylab för behandling. Just det här fallet är dock ganska klassiskt. En tävlande i fitness med flera meriter bakom sig, arbetar för ett av Sveriges största återförsäljare av kosttillskott och lever på att visa sin kropp för andras uppskattning och beundran.

Vetenskaplig grund saknas

Men hur kan man ge råd som får en kvinna att hamna på drygt 3% fett när gränsen för anorexia ligger runt 18%? Kanske är även bloggaren är i svält och kan därför inte längre avgöra hur stor eller liten en kropp är? Mår bloggaren så dåligt själv att hon normaliserat ett fettmagert liv med ångest, tvång och depression som något ”man får leva med” om man ska vara fin? Eller är det kanske så att den Tränar- och Kostrådgivarutbildning bloggaren själv gått lärt dig att skopvis med protein inte är något problem? Kanske glömde skolan bort att nämna hur ohälsosamt överdosering av protein är i kombination med de bristsymtom som Ortorektiker ofta får? Följde utbildningen inte de nationella riktlinjer för personliga tränare och testledare som finns (sis.se)?yvonnelin_orthorexia_apple.png

Medvetet eller omedvetet?

Ylab vill inte tro att bloggaren eller någon annan med berått mod svälter en medmänniska till döds om det vill sig illa. Målar vi fan på väggen och är oförstående till att fitness är en livsstil. Argumentet att det finns fler feta än Ortorektiker kanske dyker upp på bloggarens med fleras tunga. Kanske har även bloggaren en bristande sjukdomsinsikt och tänker att Ortorexi gäller bara andra personer. Kanske insisterar bloggaren på att det inte kan vara något fel i att vilja äta sunt och träna mycket.

Eller är det så simpelt som att bloggaren är väl medveten om hälsoriskerna men lever på sin blogg och inkomsterna från alla klicks på de sponsorlänkar för kosttillskott som finns?

Bilderna har ingen koppling till bloggaren eller den drabbade

Prioritera istället psykisk ohälsa

Dagens industri hade den 10 juni ett debattinlägg om att motion bör ge rätt till skatteavdrag. Självfallet bör allt som kan tänkas vara bra för hälsa och välmående prioriteras men är motion verkligen det som bör komma i första hand? Sverige ligger bland topp tre i Europa när det gäller fysisk aktivitet. Det är endast 4% som är helt inaktiva, 21 % som sällan är fysisk aktiva samt 45% som är aktiva och 30 % mycket aktiva. Behöver vi ha högsta prio här?

Att motionera i Sverige är dessutom billigast i Europa 

Gymkorten i Sverige är extremt billiga i jämförelse med övriga länder. Våra kort kostar 32,4 Euro jämfört med 41, 9 i övriga Europa.  Anledningen är till stor del beroende på att Friskis & Svettis, som har med sin tredjedel av landets motionärer, kan dumpa priser. Varför? Jo de har statliga subventioner som ideell förening vilket ger statsunderstöd och en rad fördelar när det gäller sociala avgifter.

Ett månadskort på ett gym kostar mindre än ett enda krogbesök. 

Psykisk ohälsa ökar däremot dramatiskt från 12 till 16% från 2015 till 2016. Det är enligt nya riktlinjer från Arbetsmiljöverket, som trädde i kraft den första april 2016, arbetsgivarens ansvar att sörja för psykisk ohälsa på jobbet. Ingen får utsättas för alltför höga krav eller blir kränkt på sin arbetsplats. Låter förnuftigt. Men vad med fritiden och hela livspusslet? Krav i livets olika roller som sambo, förälder, yrkesutövare, barn med flera roller kan summeras till belastningar som går långt utöver vad som är hanterbart. Samtalsstöd i förebyggande eller behandlande syfte är dyrt och många har helt enkelt inte råd att få en terapibehandling vilket kan kosta 3 – 4000 kr per månad i skattade pengar.  Är det inte just här vi behöver sätta in statliga subventioner? Förebygga psykisk ohälsa i tid snarare än att avvakta sjukdom?

Ett enda besök till en psykoterapeut kostar 3 – 4 ggr mer en ett Gym-månadskort 

Att subventionera motion kan ha en farlig baksida. Många träningsanläggningar har en ideologi där kroppsideal lovordas med bantningskurer för att få ner underhudsfett och träningsmängder som bränner kalorier. Uppläggen är långt ifrån vetenskapligt belagda även om avsikten hos ägare och anställda kan vara i allra bästa syfte. Risken för Ortorexia Atletika är påtaglig när speglarna sitter tätt, kostråden haglar, vågen står i omklädningsrummet, pulver och piller sälj över disk och inte minst – där många dömer efter utseende och inte efter den man är.

Gärna statliga subventioner – men prioritera psykisk ohälsa

samt inte till organisationer och företag som änvänder tränare och rådgivare utan nödvändig utbildning. Det kan bli en hjälp som stjälper. 

Nu är det dags att dra ner byxorna på de som bedriver vilseledande marknadsföring. I det här fallet av gröna kaffebönor.

Så här säger försäljaren:

”Har julen satt sina spår? Bli av med dina vinterkilon med hjälp av Gröna Kaffebönor. Gröna Kaffebönor är en 100% tillsatsfri produkt som förhindrar glukosutsöndringen i kroppen och ökar ämnesomsättningen och fettförbränningen i levern. Just nu kan du testa Gröna Kaffebönor i 30 dagar kostnadsfritt. Dessutom får du en Activity Tracker med på köpet helt gratis.”

Samma kålsupare

På en annan hemsida går man i taket med varningar för just den här försäljaren. Man menar att det finstilta i texten ger en slutlig nota på 1400 kr. Så långt ok, men så kommer slutklämmen i sammanfattning ”köp riktiga gröna bönor av oss istället”.

Stackars bönanyvonnelin_greenbeans

Det är inget fel på gröna bönor som både innehåller järn och anti-oxidanter, men som alltid påverkar hälsoeffekterna av hur råvaran processas och tillagas. En favorit är den kinesiska rätten ”spicy green beans” som bara helt enkelt smakar gott. En variation av olika baljvväxter och grönsaker är och förblir det bästa för en allmän god hälsa.