Vad klassas som ”onyttig mat”?

I måndags kom beskedet att reklam för mat och drycker med högt socker-, salt och fettinnehåll förbjuds i Londons kollektivtrafik.  Anledningen till beslutet är den ökade förekomsten av barnfetma som Londons borgmästare Sadiq Khan beskriver som en ”tickande bomb”.

Ortorektisk tankevurpa

Beslutet som tagits är resultatet av en ortorektisk tankevurpa. Tanken att vilja minska antalet fall av barnfetma är god, men det är inte fullt så enkelt som att ta bort bilder av pizza och hamburgare. För hur avgör vi vad som är onyttigt eller inte?

  • Om jag beställer en hamburgare, minimorötter och en juice, är den onyttig då? (Juicen innehåller massa socker)
  • Om jag beställer en pizza men bara äter halva, är det fortfarande onyttigt för mig då?
  • En lax-och avokadosallad, räknas den som onyttig och måste bort från reklampelarna? (Den innehåller ju sannolikt mer än RDI av fett och massa energi)

Ska barn känna skam då de äter?

Vad kategoriseringen av mat som nyttig eller onyttig också lär oss är att viss mat är syndig och fel. Vi ska göra oss förtjänta av den och borde känna skam när vi äter den.  Är det verkligen det budskapet vi vill ge våra barn?  Vi borde kanske inte prata så mycket om mat och kost alls? Vad sägs om att umgås, ha roligt tillsammans och göra aktiviteter som berikar? Hjälpa barnen att känna rörelseglädje och matglädje så att mat inte upptar så stort fokus hos dem?

Fetma är ett resultat av att man har fått i sig mer energi än vad man har gjort av med, inte att man ätit enskilda livsmedel eller maträtter. Om man har tankar om att viss mat är förbjuden eller kommer att göra en sjuk eller tjock så är det tecken på ortorektiska tankar.  Det går, tvärtemot vad media rapporterar om, att äta och njuta av all mat utan att bli tjock.

Om du känner oro och ångest inför mat och ditt ätbeteende kan det tyda på att du har ortorektiska tankar och beteenden. Hjälp finns att få, läs gärna mer om vår behandling för ortorexia atletika eller kontakta oss för rådgivning.

Läs mer om ovetenskapliga kostråd i vå rförra bloggpost: Icke-granskade kostråd ökar risken för Ortorexi

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: