I Sverige älskar vi att prata om kost och hälsa. Vi är landet där flest kokböcker ges ut per capita och det tycks inte finnas några gränser för hur många trenddieter vi vill läsa om. Men en trenddiet är just en trenddiet, och i de allra flesta fall finns ingen forskning eller evidens som stödjer de hälsoeffekter dieten påstår sig ha.

På DN Debatt den 17 feb skrev fem forskare att “Många böcker om kost och hälsa innehåller så allvarliga felaktigheter att det kan påverka människors beteende och hälsa negativt.”. På Ylab ser vi konsekvenserna av det varje dag.

Alla kan vara kostexperter

Det blir problematiskt när vem som helst kan publicera och sprida en tes om hur man bäst tar hand om sin hälsa med hjälp av en viss kost eller ett visst hälsoupplägg. Vad som fungerar för en individ fungerar nödvändigtvis inte för en annan, och det går verkligen inte att generalisera och rekommendera något till den stora massan baserat på vad man själv mår bra av. Vem som helst kan starta en blogg, podd eller ett Instagramkonto. Och när man har tillräckligt många följare är man plötsligt en “expert” på ämnet. “Hälsobloggare” får expertkommentera i TV och radio och bokförlagen köar för att få ge ut boken som kan säljas till “profilens” alla följare.
Men vad blir konsekvenserna om det är ett upplägg som är olämpligt för yngre och växande? För någon med hjärt-och kärlsjukdom? Eller om upplägget är ortorektiskt?

Snabb och missvisande information

När en diet eller livsstil blir populär så får den maximal spridning via sociala medier, och ofta via en ”profil” som genom att förespråka den bygger sin egen berömmelse. När profilen visar upp sina magrutor och samtidigt rekommenderar följarna att byta ut frukostmackorna mot kvarg, utan att egentligen inte ha några belägg för varför det skulle vara bättre, blir det en sanning för många. Det är svårt att se bakom profilens, som nu blivit expert, image och faktiskt fråga sig vad denne har för kunskaper? Vad baserar hen sitt uttalande på? Sin masterexamen inom fysiologi? Eller kanske de omfattande forskningsprojekt de lett då de kunnat bevisa hälsoeffekterna av en viss kosthållning? Med allra största sannolikhet, inget av dessa. Bloggaren eller instagramaren har blivit expert, endast på grund av att ha lyckats samla en stor skara följare.

Effekterna av icke-granskade kostråd

Så vad är då problemet med lekmän som blir ”experter” och får skriva böcker? Det är ju upp till var och en om man vill läsa eller inte? När friska människor blir sjuka av att utesluta vissa livsmedel och överdosera andra utan att förstå varför har vi ett problem. Och konsekvenserna ser vi på Ylab varje dag. Liv som går i spillror, sjukskrivningar, drabbade och anhöriga som lider och vårdinrättningar som inte har kapacitet eller kunskap att ge adekvat hjälp.

Ortorexi är lömskt och svårt att ta sig ur själv, till stor del på grund av att det är svårt att få objektiva och vetenskapliga råd om kost och träning från allmänheten. Och när men inte ens kan lita på böcker publicerade av etablerade förlag har vi ett problem.

Så vi håller med skribenterna på DN, det behövs en kvalitetsgranskning av publicerad litteratur. Till dess önskar vi att förlagen kunde ta större ansvar för villfarelserna de publicerar.

Är du orolig för dig själv eller någon anhörig är drabbad av ortorexia nervosa eller ortorexia atletika kan du göra vårt självtest för Ortorexi, eller kontakta oss för mer info.