fbpx

Det går att bli frisk

Yvonne Lin och Mikaela Urbom gästar morgonstudion i SVT imorgon bitti tisdag 07.22 för att prata om Mikaelas nya bok ”Om jag bara vore lite smalare”.  Mikaela har gjort en lång och mödosam resa från mycket svår ät- och träningsstörning till det fullt friska.
Mikaela har förmågan att se tillbaka på sin tid med #anorexia och #ortorexia atletika med både sorg och humor. Det gör boken lättläst och det finns tröst i den för den som ännu kämpar. Icke att förglömma, för alla anhöriga som lider i tysthet.

Stod på scen under Melodifestivalen

Ylab fick förmånen att följa Mikaela på vägen mot det friska och är så stolta över hennes tapperhet och kloka insikt i att det lönar sig att kämpa för att bli frisk. Idag är Mikaela en fullfjädrad artist; sångerska och dansare som skriver sina egna låtar. Fylld av energi och glädje som inte fanns den tid hon var med i Love Generation och Melodifestivalen.
Äntligen någon som lägger fokus på att bli frisk istället för hur det är att vara sjuk. Nästa vecka blir det även bokrelease på Ylab!

Dagens (7/10) Svenska dagbladet publicerar en debattartikel där några läkare menar att Coca-Cola och andra skräpmatsproducenter är dåliga partner för idrottsrörelsen. Vill man rädda idrotten från att begå oetiska handlingar eller bli korrupta?

Läkaryrket  är starkt förknippat med en hög etisk standard och värderingar som handlar om att minska mänskligt lidande och/eller att bota en sjukdom. Läkare räddar människoliv. Förmodligen har en läkare den allra högsta renomén i samhället. Det krävs många fler ”Machiarini” för att förminska den respekt som läkaryrket har och det med all rätt.

MAT

Det är däremot med viss förvåning man kan läsa debattartikeln i SvD. Det är ett välkänt faktum att det framförallt är HUR MYCKET man äter som har samband med fetma och inte VAD man äter. Ja, det är vetenskapligt belagt att regelbunden konsumtion av t ex sötade drycker kopplat till övervikt. Samtidigt är det även bevisat att barns övervikt är kopplad till inaktivitet och inte till godis och läsk.

”SKRÄP”

Detta i högsta grad oakademiska sätt att uttrycka sig på får följdeffekter på andra plan. Vi tvingas att plötsligt kategorisera mat som ”skräp” eller hälsosamt. Men stämmer denna kategorisering  verkligen?

Betyder det till exempel att man inte bör äta det man kallar för ”skräpmat” för att det kommer att skada vår hälsa?

Betyder det att vi bör äta det vi idag (!) anser vara hälsomat och att därmed ju mer desto bättre för vår hälsa?

De riktiga svaren är NEJ på båda frågorna ovan. Uppdelning av mat i dåligt och bra ökar enbart sannolikheten för andra typer av hälsoproblem såsom exempelvis ätstörningar. Psykisk ohälsa ökar i industriella länder och flera av dessa tillstånd är förknippade med vad man anser att vara en överdriven ”hälsosam” livsstil. Ibland nämns begrepp som hälsoångest och ortorexi i sammanhanget.

PENGAR

”There is no free lunch”. Idrott kostar pengar. Dessutom, om man vill att våra barn ska få bästa möjliga förutsättningar kommer det att kosta. Alla som är verksamma inom idrottsrörelsen vet hur svårt det är med finansiering av verksamheten. Som förening eller förbund blir man inget annat än tacksam för alla möjliga donationer och finansieringsmöjligheter.

Idag finansieras svenska idrottsrörelsen till stor del av statliga Svenska Spel. Det är uppenbart att verksamhet som spel där slumpen avgör skillnad mellan vinst och förlust är en helt ok sponsor av idrott utifrån somliga. Varför då, vill man fråga? Är spelberoende inte en ohälsoaspekt? Vem ska avgöra vilka företagsprodukter och tjänster som anses hälsosamma nog för att kunna kvalificera etiskt som sponsor?

Medicinen sponsras inte oväntat ofta av ”farmakologiska intressenter”. Mediciner som lanserats och beljublats via recept och reklam kan ibland leda till bieffekter som är sämre för hälsan än de symtom som medicinen behandlar (t ex statiner, antidepressiva medel, etc).

IDROTT & HÄLSA

Ja, idrott ofta förknippas med hälsa. Idrotten hjälper oss att träna upp både kropp och själ. Den lär oss att bemöta motgångar med nya ansatser. Idrotten lär oss att vara ödmjuka för våra framgångar och tacksamma för alla som hjälper oss på vägen till personlig utveckling. Idrotten lär oss stödja kamrater och bidra till gemenskap.

Idrott på sin högsta nivå handlar dock om att pressa sina förmågor och resurser till absolut yttersta. Den har väldigt lite med hälsa att göra. Fråga våra folkkära personer som Sanna Kallur, Carolina Kluft, Peter Forsberg…

Debatten blir otroligt primitiv om man använder sig av grova förenklingar i ett mycket brett och komplext område såsom hälsa och idrott. Idrotten behöver finansiering men bör självfallet i likhet med andra organisationer ta sitt etiska hälsoansvar.  Avstånd från droger, doping och alkohol är en självklarhet men förbud mot enkilda livsmedel? Vart tog  förutsättningen HUR MYCKET eller dos och respons med andra ord vägen?

Feta äter inte pizza

Feta personer äter inte pizza. Dom äter inte godis, kakor och dricker inte heller läsk. De allra flesta som söker hjälp för sin övervikt säger att det ”äter bra”. Med bra menar man att man utesluter skräpmat.

Sluta stigmatisera

Tjocka personer får ofta finna sig i att illasinnade nyttigätare stigmatiserar. Man ser, inte utan förakt, ned på de som ”inte kan stå emot” frestelsen att äta det som anses vara orsaken till den fetmaepedemi som håller på att dränera samhället. Läs mer

Det är en fråga många drabbade ställer sig när ett liv utan tvångstankar, regler och ångest känns som en utopi.

Den bristande friskhetsinsikten

En av många saker som gör ätstörningar så komplexa är den bristande sjukdomsinsikten som ofta  hindrar drabbade från att söka hjälp i tid. Men när man väl är på väg ur sin ätsörning drabbas många av en ”bristande friskhetsinsikt”. Man tror helt enkelt att man kommit till vägs ända, inte kan ta sig längre och är frisk nog för att klara av resten av sitt liv. Ofta hänvisar man till hur det var förut, och påvisar dom enorma framstegen man trots allt gjort, eller så jämför man med andra, sjukare personer som man har i sin omgivning. Det kan vara frestande att hoppa av behandlingen i det läget och designa ett liv där man försöker leva ”som frisk” även fast man inte känner sig helt fri.

Vad är då problemet?

Att försöka leva som frisk och att faktiskt vara frisk är inte samma sak. Att försöka leva som frisk innebär ständiga begränsningar och kontroller, att sätta upp regler för att inte glida åt något håll som kan tolkas som återfall. Det är förstås ett väldigt begränsande liv, men legitimerar samtidigt att fortsätta med ett sjukt, men ändå ”tryggt” beteende för att slippa ta det där jobbiga steget mot att bli helt frisk. Ännu mer problematiskt är det förstås att man sätter käppar i hjulet för alla dom som kämpar med sin sjukdom, när man är inne i en jobbig behandling är det sista man behöver höra att det inte går att komma hela vägen och bli helt ortorexifri.

Så kan man då bli frisk från Ortorexi?

Ja, det kan man. Men man måste få rätt hjälp. Att få behandling för anorexi funkar oftast inte särskilt bra. Personalen på ätstörningsklinikerna är välutbildade och månar om sina patienter, men dom har inte redskapen för att behandla just gruppen med Ortorexia Atletika, dvs en fixering vid ”nyttiga” livsmedel i kombination med tvångsmässig, ofta överdriven, träning.

Det går att bli frisk. Med vilja och rätt metod. Är du redo att ta steget mot ett liv där mat och träning inte styr din vardag, där det finns utrymme för spontanitet, glädje och ro? Läs mer om Ylabs behandling och boka en wellnessanalys för att ta ett första steg.

Kan man verkligen bli frisk från ortorexi?

Det är en fråga som många, eller förresten i princip alla ställer sig när man trampar runt i ortorexiträsket och inte ser någon utväg. ”Heller smal och olycklig än tjock och olycklig”, ”jag har sabbat min kropp för alltid” eller ”jag mår jättebra! …så länge jag kan hålla rätt balans” är vanliga kommentarer. Och visst kan det vara svårt att tro på att målet finns när man inte sett det, när man inte upplevt det själv.

Bristande friskhetsinsikt” hör ortorexin till och under behandlingens gång tror man ofta att man har kommit så långt man kan, även om man inte nått ända fram.

Så hur är det då att vara frisk?

Vad är skillnaden mellan att ”nog kunna leva ganska friskt” och att vara helt ortorexifri? Annie Croona berättar ärligt och insiktsfullt om sitt friska liv i ett gästinlägg på yvonnelin.seAnnie Croona om att vara frisk från Ortorexi

”Och jag vill att ni ska veta, och TRO på det: det går att bli helt frisk. Helt fri. Det går att bara leva. Det gör jag nu, och det vet jag att alla kan. Man måste tro det, man måste vilja det – och sluta gå runt i tankeföreställningen att det aldrig kommer bli helt bra.” Annie Croona

Läs Annies berättelse och börja tro på att det går, målet är närmre än du anar!

Ångest handlar om att vara rädd, ibland så rädd att man tror att man ska dö. Förväntade katastroftankar är en faktor som  kan leda till ångest och i värsta fall panikattacker.

Från pirr till oro till extrem rädsla och panik

När panikattackerna kommer tätare, kan dom till slut utmynna i agorafobi. Man blir helt enkelt rädd för att lämna tryggheten hemma om och utifall man skulle få en panikattack. När panikattacker gör att man får ångest för att få en panikattack har de blivit självuppfyllande.

När panikattackerna blir självuppfyllande

När man får en panikattack blir andningen kortare och ytligare, hjärtat bultar och man blir väldigt rädd. Fysiologiskt sett är det nervsystemet som inte styrs med viljan, det autonoma,som ökar i aktivitet. Symptom inkluderar yrsel, en känsla av att inte kunna svälja, hög puls, smärta i bröstet, snabb och kort andning, magont, svårt att få luft, darrningar, svettningar med flera. panic attack

Koffein, laktat och koldioxid triggar

Några utlösande faktorer till attackerna är koffein, förhöjda halter av laktat och koldioxid. Många med ortorexi går på svältkost samtidigt som man tränar hårt. Det är inte ovanligt att man försöker motverka tröttheten (till följd av energibrist) med energidrycker, cola light och kaffe. Laktatbildning och stundom höga halter av koldioxid hör till vardagen.

Orsakerna varierar men de är viktiga att utreda

Antidepressiv medicin, så kallade SSRI-preparat, kan dämpa attackerna men om det går bör orsaken utredas innan dess. Om det är ärftligt, vilket det kan vara, behövs troligen biokemisk hjälp. Men orsakas attackerna av att man försätter det autonoma nervsystem i alarmberedskap, på grund av extremt lågt underhudsfett i kombination med kraftigt negativ energibalans, ja då borde vi kanske börja med att förstå träningens principer. Som till exempel vikten av återhämtning (mat, vila, sömn) så att kroppen får en chans att reparera sina proteiner och forsla bort sura metaboliter som till exempel just laktat, från våra muskler.

För några veckor sedan publicerade en kvällstidning en artikel med rubriken ”Kvarg och hårdträning – hoten mot vår hälsa”.  Budskapet var att hälsohets, med besatthet av kost och överdriven träning, är ett hälsoproblem. Personligen håller jag med om huvudbudskapet. Detaljer i artikeln är en annan sak och min egna argumentation skulle sett annorlunda ut. Läs mer

Frågan i rubriken är framtagen efter en kortare diskussion på Facebook om en nyligen publicerad studie. Tydligen uppmärksammades studien även i Sveriges Radio. Uppmärksamheten kanske beror på en ökad popularitet av olika lopp i Sverige liksom internationellt. Maraton efter maraton blir slutsålda och fler och fler entusiaster känner sig manade att anta utmaningen och lida sig fram till målet i ett maratonlopp.

Samtidigt ställer hälsomedvetna personer en befogad fråga: är det bra eller dåligt?

Läs mer

Det har hänt igen. En bloggare som ger kost- och träningsråd som försätter följare i svält. Tio månader senare är det så akut att den drabbade måste läggas in. Hur kunde det gå så snett?

Från Ortorexi till Okontrollerbar svält

Det här är en fråga som behandlare ställer sig varje vecka när de som drabbats av orthorexia athletica kommer till Ylab för behandling. Just det här fallet är dock ganska klassiskt. En tävlande i fitness med flera meriter bakom sig, arbetar för ett av Sveriges största återförsäljare av kosttillskott och lever på att visa sin kropp för andras uppskattning och beundran.

Vetenskaplig grund saknas

Men hur kan man ge råd som får en kvinna att hamna på drygt 3% fett när gränsen för anorexia ligger runt 18%? Kanske är även bloggaren är i svält och kan därför inte längre avgöra hur stor eller liten en kropp är? Mår bloggaren så dåligt själv att hon normaliserat ett fettmagert liv med ångest, tvång och depression som något ”man får leva med” om man ska vara fin? Eller är det kanske så att den Tränar- och Kostrådgivarutbildning bloggaren själv gått lärt dig att skopvis med protein inte är något problem? Kanske glömde skolan bort att nämna hur ohälsosamt överdosering av protein är i kombination med de bristsymtom som Ortorektiker ofta får? Följde utbildningen inte de nationella riktlinjer för personliga tränare och testledare som finns (sis.se)?yvonnelin_orthorexia_apple.png

Medvetet eller omedvetet?

Ylab vill inte tro att bloggaren eller någon annan med berått mod svälter en medmänniska till döds om det vill sig illa. Målar vi fan på väggen och är oförstående till att fitness är en livsstil. Argumentet att det finns fler feta än Ortorektiker kanske dyker upp på bloggarens med fleras tunga. Kanske har även bloggaren en bristande sjukdomsinsikt och tänker att Ortorexi gäller bara andra personer. Kanske insisterar bloggaren på att det inte kan vara något fel i att vilja äta sunt och träna mycket.

Eller är det så simpelt som att bloggaren är väl medveten om hälsoriskerna men lever på sin blogg och inkomsterna från alla klicks på de sponsorlänkar för kosttillskott som finns?

Bilderna har ingen koppling till bloggaren eller den drabbade

Prioritera istället psykisk ohälsa

Dagens industri hade den 10 juni ett debattinlägg om att motion bör ge rätt till skatteavdrag. Självfallet bör allt som kan tänkas vara bra för hälsa och välmående prioriteras men är motion verkligen det som bör komma i första hand? Sverige ligger bland topp tre i Europa när det gäller fysisk aktivitet. Det är endast 4% som är helt inaktiva, 21 % som sällan är fysisk aktiva samt 45% som är aktiva och 30 % mycket aktiva. Behöver vi ha högsta prio här?

Att motionera i Sverige är dessutom billigast i Europa 

Gymkorten i Sverige är extremt billiga i jämförelse med övriga länder. Våra kort kostar 32,4 Euro jämfört med 41, 9 i övriga Europa.  Anledningen är till stor del beroende på att Friskis & Svettis, som har med sin tredjedel av landets motionärer, kan dumpa priser. Varför? Jo de har statliga subventioner som ideell förening vilket ger statsunderstöd och en rad fördelar när det gäller sociala avgifter.

Ett månadskort på ett gym kostar mindre än ett enda krogbesök. 

Psykisk ohälsa ökar däremot dramatiskt från 12 till 16% från 2015 till 2016. Det är enligt nya riktlinjer från Arbetsmiljöverket, som trädde i kraft den första april 2016, arbetsgivarens ansvar att sörja för psykisk ohälsa på jobbet. Ingen får utsättas för alltför höga krav eller blir kränkt på sin arbetsplats. Låter förnuftigt. Men vad med fritiden och hela livspusslet? Krav i livets olika roller som sambo, förälder, yrkesutövare, barn med flera roller kan summeras till belastningar som går långt utöver vad som är hanterbart. Samtalsstöd i förebyggande eller behandlande syfte är dyrt och många har helt enkelt inte råd att få en terapibehandling vilket kan kosta 3 – 4000 kr per månad i skattade pengar.  Är det inte just här vi behöver sätta in statliga subventioner? Förebygga psykisk ohälsa i tid snarare än att avvakta sjukdom?

Ett enda besök till en psykoterapeut kostar 3 – 4 ggr mer en ett Gym-månadskort 

Att subventionera motion kan ha en farlig baksida. Många träningsanläggningar har en ideologi där kroppsideal lovordas med bantningskurer för att få ner underhudsfett och träningsmängder som bränner kalorier. Uppläggen är långt ifrån vetenskapligt belagda även om avsikten hos ägare och anställda kan vara i allra bästa syfte. Risken för Ortorexia Atletika är påtaglig när speglarna sitter tätt, kostråden haglar, vågen står i omklädningsrummet, pulver och piller sälj över disk och inte minst – där många dömer efter utseende och inte efter den man är.

Gärna statliga subventioner – men prioritera psykisk ohälsa

samt inte till organisationer och företag som änvänder tränare och rådgivare utan nödvändig utbildning. Det kan bli en hjälp som stjälper.