Ortorexi och Ortorexia Atletika
Fixering vid hälsosam kost i kombination med tvångsmässig träning
Låt mig berätta om min resa hit till Rom, sedd med en Ortorektikers ögon. Hur många av dessa 13 trösklar skulle bli problematiska, eller eller rent av omöjliga, för dig med Ortorexi?
- Flygresan – det fanns bara baguetter med ost och skinka att tillgå (oj så onyttigt)
- Planet var försenat – (missade mattider)
- Kallt hotellrum – (ännu kallare för den med Ortorexi)
- Det fanns inget gym och var väldigt kallt och regnigt ute (toppen?)
- Enda stället att värma sig på var en liten bar – med Irish Coffee (aaahh grädde, socker och alkohol 😱)
- Appertivo ingick som visade sig vara chips, jordnötter, snittar, friterad potatis och räkor. Ca 15 olika saker totalt (massor av gluten, fett och annat farligt)
- Pinsa till middag enligt rekommendation fr kyparen (är ungefär som pizza vilket säger allt)
- Hotellfrukost med croissanter och sötad yoghurt som enda alternativ. Inga ägg. Endast päron och apelsin som frukt utöver persika på burk.
- Ställde upp som försöksperson för ämnesomsättningsmätningsutrustning – (fel värden)
- Blev bjuden på både rån och godis under ett möte – (socker, socker, socker..)
- Knökfullt med turister överallt, inklusive på samtliga restauranger (känslan av att vara iakttagen)
- Restaurangerna öppnar tidigast 19.30 vilket betyder sen middag (för sen)
- Olika uppköp runt i staden (saboterar träningstider)
- Cesar sallad – säkert kort (som visar sig ha minst 20 linjer majo ovanpå)
- Och så vidare…
Allt detta har inträffat på mindre än 1,5 dygn. Visst kan man låta bli att äta, ta sig ut och träna trots att det är iskallt och säga nej till det man bjuds på. Men det är just det som omgivningen uppfattar som sjukt, ohyfsat och svårt att förstå.
Är supermatens hälsoeffekter en myt? Dokumentär i SVT undersöker om det egentligen är någon skillnad på grönkål och vitkål, chia och linfrön.
Den gröna eller vita kålen, vem vinner nyttighetsracet?
I en jämförelse mellan livsmedel som anses vara nyttiga respektive ”vardagliga” jämfördes exempelvis grönkål med vitkål, gojibär med jordgubbar, chiafrö med linfrö och quinoa med korn osv. Medan man inte fann någon skillnad i fråga om näring fann man däremot att de så kallade ”nyttiga” ingredienserna kostade tre gånger så mycket. Undersökningen gjordes av ett brittiskt universitet och resultaten visades i SVT 2 måndagen den 19 december klockan 20.00.
För femton år sedan satt jag i en tv-sändning från Mosebacke med föräldrar till en av våra kunder med Ortorexi. Läkarna på plats ville inte kännas vid att för mycket träning skulle kunna vara ett problem.
För tio år sedan satt jag i SVT-soffan och talade om ortorexi. Jag gav även en tidningsintervju och återigen menade den medicinska kåren att ortorexi inte existerade. 
Det gjorde det inte, i medicinskt diagnostiska termer. Efter det följde en tid av semantisk debatt där de språkligt lärda fokuserade på semantiken istället för problematiken.
Personliga tränare kände igen fenomenet
För fem år sedan föreläste jag vid en mässa för en sal fullsatt av tränare som kände igen fenomenet. Året därpå fler grupper av tränare. Man började så smått tala om att det kanske trots allt fanns en avart av de gamla hederliga ätstörningarna.
För ett par år var jag återigen med i både tv-debatter och radio där motparten menade att ortorexi inte fanns. Några pigga ungdomar i radion var dock ett undantag, de visste precis vad det handlade om.
En damm som håller på att rämna
Idag har ätstörningsklinikerna plötsligt börjat ta emot ortorektiker och vi på Ylab får dagligen samtal från drabbade och anhöriga. Organisationer skickar nu ut unga volontärer att prata om ortorexi på skolorna och det envisa argumentet ”det är fler som är feta”, underförstått att Ortorexi är en liten bråkdel i jämförelse med andra ”viktigare” problem, hörs allt mer sällan.
Kost och träningsrådgivare lider ofta själva av ortorexi
Vi har under femton års tid kämpat för att belysa att detta eländiga tillstånd av psykisk ohälsa, som tyvärr verkar bli allt vanligare, faktiskt existerar. I TV 4 för en tid sedan sa jag att det var alarmerande. Och det är det. Varför? Jo för att flertalet av de som skriver och ger råd om kost och träning själva lider av ortorexi.
När den blinde leder den blinde faller båda i vattnet.
Socialt tryck från flera håll
Hur kan vi bromsa detta när föräldrar bantar tillsammans med sina barn, nakna narcissister tillåts pressa feta personer i löpspåret till en applåderande publik, idrottstimmarna i skolan består av teori om hälsa istället för den fysiska träning som så väl behövs, rektorer förordar LCHF, livsmedelstillverkare vinklar reklam och inte minst kosttillskottsförsäljare som ändrar etiketter snabbare än löven faller från träden. 
Lika snabbt som löven faller, faller även alla de unga som inte mäktar med att vara snygga, starka, framgångsrika och glada. Man kör helt enkel ner i ortorexidiket.