Låt mig berätta om min resa hit till Rom, sedd med en Ortorektikers ögon. Hur många av dessa 13 trösklar skulle bli problematiska, eller eller rent av omöjliga, för dig med Ortorexi?
Flygresan – det fanns bara baguetter med ost och skinka att tillgå (oj så onyttigt)
Planet var försenat – (missade mattider)
Kallt hotellrum – (ännu kallare för den med Ortorexi)
Det fanns inget gym och var väldigt kallt och regnigt ute (toppen?)
Enda stället att värma sig på var en liten bar – med Irish Coffee (aaahh grädde, socker och alkohol 😱)
Appertivo ingick som visade sig vara chips, jordnötter, snittar, friterad potatis och räkor. Ca 15 olika saker totalt (massor av gluten, fett och annat farligt)
Pinsa till middag enligt rekommendation fr kyparen (är ungefär som pizza vilket säger allt)
Hotellfrukost med croissanter och sötad yoghurt som enda alternativ. Inga ägg. Endast päron och apelsin som frukt utöver persika på burk.
Ställde upp som försöksperson för ämnesomsättningsmätningsutrustning – (fel värden)
Blev bjuden på både rån och godis under ett möte – (socker, socker, socker..)
Knökfullt med turister överallt, inklusive på samtliga restauranger (känslan av att vara iakttagen)
Restaurangerna öppnar tidigast 19.30 vilket betyder sen middag (för sen)
Olika uppköp runt i staden (saboterar träningstider)
Cesar sallad – säkert kort (som visar sig ha minst 20 linjer majo ovanpå)
Och så vidare…
Allt detta har inträffat på mindre än 1,5 dygn. Visst kan man låta bli att äta, ta sig ut och träna trots att det är iskallt och säga nej till det man bjuds på. Men det är just det som omgivningen uppfattar som sjukt, ohyfsat och svårt att förstå.
3 kommentarer på “En dag i Rom: 13 trösklar för en Ortorektiker”
Sååå sant det här. En helt vanlig resa, men för en ortorektiker helvetet på jorden. Exakt de här “hindren” mötte jag när jag åkte till Rom några veckor efter att jag börjat på Ylab, så igenkänningen är stor. Men nu flänger jag fram och tillbaka och tar allt som det kommer. Underbart 🙂
Har själv haft Ortorexi, och det dyker fortfarande upp när jag blir övertrött och stressad, men jag har bättre koll på det nu. Men när jag var som sjukast så hade jag brutit ihop redan när planet var försenat och fått panikattacker och vredesutbrott och sammanbrott, för det hade ställt allt på ända för mig. Nu är det inga problem vilket är skönt, men jag önskar att jag inte hade slarvat bort så många av mina år på denna sjukdom.
Sååå sant det här. En helt vanlig resa, men för en ortorektiker helvetet på jorden. Exakt de här “hindren” mötte jag när jag åkte till Rom några veckor efter att jag börjat på Ylab, så igenkänningen är stor. Men nu flänger jag fram och tillbaka och tar allt som det kommer. Underbart 🙂
Pingback: Vad är ortorexi? - Ortorexi och Ortorexia Atletika
Har själv haft Ortorexi, och det dyker fortfarande upp när jag blir övertrött och stressad, men jag har bättre koll på det nu. Men när jag var som sjukast så hade jag brutit ihop redan när planet var försenat och fått panikattacker och vredesutbrott och sammanbrott, för det hade ställt allt på ända för mig. Nu är det inga problem vilket är skönt, men jag önskar att jag inte hade slarvat bort så många av mina år på denna sjukdom.