Gymmen är våra nya fettfabriker. Det tränas inte längre. Syftet verkar istället vara att bränna fett eller som någon sa efter ett varv runt julbordet: ”man kanske borde skaffa gymkort efter det här”. En inte alltför ovanlig kommentar och samtidigt en signal på hur gymmen ofta förknippas med just viktminskning.

Träning eller egotripp?

Viktminskning, i kilo eller fettvikt, är ingenting annat än bantning. Ett ord som inte låter särskilt glamoröst, vilket kanske är orsaken till att man kallar aktiviteterna för ”träning”. Men träning är per definition en regelbunden aktivitet med syfte att bibehålla eller förbättra något som exempelvis styrka, uthållighet eller rörlighet. Frågan är vad förbättras när man stått på en crosstrainer en timme? Eller promenerat en mil i snålblåst? Möjligen egot. Som alltid finns det undantag men varför tränar majoriteten?

Men säg att du bantar då!

Det här kommer kanske låta tufft, men faktum är att den som inte vet vad målet är kommer sannolikt inte att uppfylla sin förväntan. Den som tror att det finns fysiska kapaciteter som heter ”snyggighet” eller ”svältition” har fått något om bakfoten. Om det är banta man vill så säg det rakt ut och låt träning förbli något som man mår bra av och presterar bättre av. Och blanda inte ihop det med svältfabriker där svett förbytts mot ångest.