Hjälp – min vän har ortorexi.

En fråga vi får ganska ofta är:

Hur bör jag gå tillväga om jag misstänker att min nära vän fått ortorexi?

Ska man säga något eller är det bättre att låtsas som det regnar? I de allra flesta fall är det bästa du som vän kan göra är att gå rakt på sak. Däremot, innan du bestämmer dig för att göra det, ta reda på vad ortorexi verkligen innebär och inte minst när är det ohälsosamt.

Vad är Ortorexi?

Det finns två begrepp som man bör känna till:

Ortorexia Nervosa innebär att man är fixerad vid att äta nyttigt i syfte att undvika sjukdom.

Ortorexia Atletika handlar istället om fixering vid nyttiga livsmedel och tvångsmässig träning, i syfte att både undvika sjukdom, bli fet och otränad samt för att upprätthålla en viss image.

Hjälpparadoxen

Det trista är att den drabbade oftast inte vill ha hjälp i början eftersom man inte upplever symtomen som särskilt betungande. Tvärt om är det inte ovanligt att det rus man får av att gå ner i vikt, få mer synliga muskler eller komplimanger från omvärlden överskuggar mer negativa symptom. Man kanske känner sig starkare, piggare och friskare, utan att förstå att det är en kortsiktig illusion.

Det är lättare att vända en destruktiv trend om man griper in tidigt, men det är inte alltid så lätt att övertyga den drabbade innan denne ser det skadliga i sitt beteende. Först när tvånget, ångesten, depressionen och utmattningen tar över brukar man inse att man behöver en förändring, och då man som allra räddast för att ta emot hjälp.

Men var går då gränsen mellan att vara medveten och träningsglad, och att vara destruktiv? Det är inte alltid glasklart men här kommer några tecken att hålla koll på.

Vilka symptom bör du se upp för?

Din vän…

  • har gått från att vara spontan i matval och träna då och då, till ett allt rigidare förhållningssätt till mat och träning.
  • utesluter med tiden allt fler livsmedel
  • har gått från att träna ett par gånger i veckan till flera pass om dagen

Låter det bekant?

Det som blir tydliga tecken på att det verkligen går åt fel håll brukar vara när personen i fråga börja tacka nej till att följa med på sociala event till förmån för träning eller att få äta i ensamhet. Allteftersom tiden går och symptomen tilltar blir det uppenbart att den drabbade även börjar manipulera sanningen. Man säger att man ätit när man inte har det eller att man tränat mindre än man faktiskt har gjort.

Känner du även att din vän ändrar personlighet? Framför allt märker man humörsvängningar och kanske ser man även den ångest och nedstämdhet som ligger bakom de känslor som svallar över. Eller så kan man vara hyperaktiv och rastlös, ha svårt att fatta beslut och lätt bli irriterad och frustrerad.

Hur hjälper du på bästa sätt?

Var rak och ärlig.

Säg att du oroar dig för de förändringar som du ser. Ibland kan det vara klokt att undvika detaljerade kommentarer om mat och träning eftersom det ofta innebär en kollisionskurs i uppfattning. Såvida du inte är utbildad i argumentationsteknik lär du förlora diskussionen.

Kommentarer såsom ”du verkar inte längre glad”, ”du har blivit så frånvarande”, ”du verkar olycklig”, ”du ser ut att förfalla”, ”det verkar som om du inte kan hoppa över en träning”, ”jag blir så ledsen när jag ser hur….” och liknande kommentarer brukar nå fram bättre än kritik gällande vad, när och hur personen äter och tränar.

Var beredd på ilska eller gråt!

Om din vän inte har sjukdomsinsikt lär hon eller han bli arg. Det är en försvarsmekanism och inget du bör ta personligt. Kanske får du motanklagelser men det är bara att stå över det. Längre fram, när lidandet tilltagit, kommer den drabbade minnas att det var just du som vågade säga sanningen och försökte hjälpa till.

Om din vän istället vet innerst inne att det är ett sjukligt beteende lär dina kommentarer och frågor vara välkomna. Man har nämligen svårt för att fatta beslut själv så det blir en lättnad när någon annan gör det.

Rätt hjälp är A och O

De flesta med Ortorexia Atletika vill inte vara sjuka men vågar inte ta hjälp eftersom man tror att det kan innebära krav på förändrad kost och träning. Vissa väljer då att lyfta fram andra symtom såsom låg självkänsla, utmattning, nedstämdhet och så vidare och gå med på att ta hjälp för detta. Vanligtvis tar man hjälp av en psykolog eftersom man vet att en psykolog inte kan mat och träning. Andra skaffar en PT men det blir många gånger kontraproduktivt. Man får sällan hjälp via vården eftersom Ortorexi inte är en medicinsk diagnos och man har inte ett tillräckligt lågt BMI dessutom.

Ju tidigare desto bättre

Det kan handla om ett år från den tid då man innerst inne vet att något gått snett till man faktiskt tar hjälp. Det är så tragiskt eftersom behandlingstiden då blir mycket längre och smärtsammare. Ju mer tvångsmässig man blivit desto svårare är det att göra förändringar. Men framför allt kan man inte bromsa nedbrytningen med beteende och tankar när man överskridit en fysiologisk gräns. Så som vän eller anhörig tjänar det då ingenting till att prata förnuft och logik för det hjälper inte mot fysiologiska obalanser.

En wellnessanalys är en bra start

Många drabbade kommer till Ylab enbart för att göra mätningar och se hur status är. Ofta är det vänner eller familj som bett personen göra det för deras skull. Man förbinder sig inte till något behandlingsprogram så det här brukar bli ett förslag som kan gå vägen. Du kan även erbjuda att följa med din vän på analysen – det kommer att definitivt uppskattas. Kontakta oss om du vill boka analysen.

Sammanfattningsvis, var rak och ärlig. Säg vad du ser och känner. Ge inga konkreta mat- eller träningsråd utan försök få din vän att ta professionell hjälp. Skuldbelägg inte för det är en sjuk person med krackelerande självbild som du har framför dig.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: