“Ät nu så att du står dig”, ett gammalt uttryck från efterkrigstiden som lätt leder tankarna till morföräldrar som flydde ifrån krig, jobbade hårt på åkrar eller i skog och kanske i sin tur uppfostrats av föräldrar med svältperioder i nära minne. I dagens samhälle, där det i princip alltid finns något ätbart inom räckhåll, borde vi ju ha mindre behov av att planera våra måltider. Ändå tar mat upp en enormt stor del av det offentliga rummet, våra tankar, samtal och media. Det verkar alltså som att vi å ena sidan gör allt för att slippa planera måltider med snabbmatsställen, fruktkorgar på jobbet och hemkörningsappar, å andra sidan spenderar mer energi än någonsin på att planera vad, när och hur vi ska äta. Vad är logiken i detta?
Här kommer några olika “rekommendationer” från div bloggare, tidskrifter och självutnämnda experter:
Ni ser ju själva, olika råd går emot varandra och kvar står man förvirrad och inser att man kommer göra fel vad man än tar sig till.
Rent intellektuellt är det lätt att inse galenskapen i det hela, men för en person med Ortorexi, kan hunger vara smärtsamt. Det känns inte bra att ha beräknat fel mängd vid frukost, visa sig glupsk, inte kunna “hålla sig” för att inte tala om att bryta den stenhårda tidsdisciplinen. Allt kan fallera om man avviker från planen. Och vad händer då om man tvingas ta ett akut möte på jobbet som gör att lunchen skjuts en halvtimma, om tåget blir försenat eller om en gammal vän som råkar vara i stan ringer och vill ses på “fel” tid? Ångesten gör ofta att man hittar på ursäkter för att hoppa över mötet (som kanske var viktigt för karriären), inte träffa vännen (som man egentligen så gärna skulle vilja träffa) eller … hoppa av tåget?
TV visade för ett tag sen ett program där man gjorde försök med olika frukostar för att ta reda på vilken frukost man stod sig bäst på. Med andra ord, vilken frukost hade den långsammaste glukosfrisättningen? Alla portioner hade samma kalorimängd.
Man jämförde veteflingor med mjölk, yoghurt med frukt eller bacon och ägg. Vinnaren var klassikern bacon och ägg. Så nu kan alla som bara bryr sig om att stå sig välja bacon och ägg…. Eller så kanske man bara ska äta det man känner för till frukost och lita på att det finns en frukt, bulle eller macka någonstans i närheten om det skulle behövas innan nästa mål. Vi lever ju trots allt på 2000-talet.
Livet ter sig lite enklare som frisk när man kan äta när man är hungrig och sluta när man är mätt.